×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

ANDRA BREDDPERIODEN

Hej!

Nu har det blivit min tur att blogga om min traineeperiod här, jag som skriver heter Malin Axelsson och är anställd som arbetsledare på Wästbygg. Innan jag blev anställd på Wästbygg och därmed antagen till traineeprogrammet så studerade jag till byggingenjör med inriktning mot produktion och projektledning i Halmstad. Jag är dock uppvuxen i Småland, i Värnamo, så att flytta till en stad som Göteborg var en väldigt stor (men kul) omställning.

När jag är på mitt hemmaföretag sitter jag på ett projekt i Särö där vi ska uppföra 106 lägenheter utspridda på 11 huskroppar. Projektet är superbra att börja med som nyutexaminerad då det är olika stommar på de olika husen, vilket gör att jag får se lite av varje och på så sätt får lite kunskap om diverse konstruktioner. Som arbetsledare på Wästbygg är ingen dag den andra lik och det är det som är så roligt och lärorikt.

Min första breddperiod hade jag på Lokalförvaltningen på deras markavdelning. Det var väldigt spännande då jag fick inblick i saker jag aldrig trodde jag skulle få, med tjänster jag inte trodde fanns. Jag fick följa med och besiktiga skolgårdar, konstruera mina egna rabatter (förhoppningsvis har de inte vissnat än), var med vid upphandling, gått med drifttekniker, sett hur man avhjälpt hinder och massa mer. Jag tar med mig all kunskap jag fått från lanskapsingenjörer/arkitekter med mig i mitt framtida yrkesliv.

Nu befinner jag mig dock varken nere i Särö eller på Lokalförvaltningen utan i Partille, rättare sagt på Partille kommun och min andra breddperiod i traineeprogrammet. Tanken med min breddning på Partille är att se så mycket som möjligt om hur en liten kommun arbetar. Jag började min period på trafikenheten, har just nu tre veckor på bygglovsenheten och sist skall jag vara med i genomförande-fasen. På trafikenheten jobbar de mycket i tidiga skeden vilken var väldigt intressant att se. Jag är van vid att man tar ett beslut och minuten efter går man ut på arbetsplatsen och gör det till verklighet. Ett beslut här kommer kanske inte att genomföras förrän om tidigast 15 år.
Det är även lite skillnad på att sitta på ett kontor hela dagarna istället för att sitta i en byggbod. Dels för att jag inte är van vid att sitta vid datorn hela dagarna utan istället är ute halva dagen, men även för att ha så många kvinnliga arbetskamrater runt mig istället för att vara ensam tjej. Det är ett helt annat klimat än vad jag är van vid och det är så spännande att se hur olikt det kan vara. Min sista breddperiod kommer att vara på White arkitekter, vilket jag ser fram emot. Det skall bli kul att se byggbranschen från en arkitekts ögon.

Nu skall jag sluta prata om diverse breddperioder och övergå till vad som hänt de två senaste veckorna. Förrförra veckan var det ledarskapsdagen på Chalmers där temat var social hållbarhet och eftermiddagen bjöd på många spännande seminarier varav min favorit var den om nudging samt när Tengboms vd Johanna Frelin föreläste. För er som inte vet var nudging är så är det ett verktyg man kan tillämpa för att få individen att göra bättre val utan att ta bort några valmöjligheter. Priset Guldhuset delades även ut och detta året gick det till Petter Bengtsson.
Dagen efter hade vi halvtidsavstämning i vårt case med våra två beställare Trafikverket och CMB, där Darko och Simon höll en imponerande presentation om hur långt vi hade kommit i vårt case och därefter fick Trafikverket svara på frågor som vi skickat till dem. Mötet fick blandade reaktioner från gruppen men det jag var mest nöjd med under dagen var att de tyckte vi var på rätt väg och gillade vårt arbete vilket ger mig motivation till att fortsätta. Min långhelg spenderades sedan i Småland med att hjälpa familjen med att renovera stugan, så förra veckan var det enbart en jobbdag samt två utbildningsdagar kvar. Utbildningsdagarna handlade om konflikt och feedback. Vi fick ge feedback på tre beteenden som vi uppskattade hos var och en i gruppen och ett beteende vi ville se mer av. Jag tror nog att alla fick en motivationsboost den dagen. Fredagen inleddes med ett frukostseminarie om verktyg för hållbar förvaltning och följdes sedan upp av ett storgruppsmöte med gruppen.

Jag tycker att alla som har chansen att gå traineeprogrammet skall ta chansen och göra det. Det är verkligen ett superprogram där man får inblick i samhällssektorn men även i sig själv. Det jag uppskattar mest med programmet är helt klart sin egen utveckling, men även de olika breddperioderna där man får chansen att se företag utan att vara anställd och dessutom alla lärdomar man kan ta med sig av det.

Nu har ni fått en inblick i hur jag tycker att det är att vara trainee och jag hoppas jag gjorde några av er som läste lite nyfikna på vad det innebär att gå traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare och att ni nu söker tills nästa omgång av programmet!

Malin Axelsson
Wästbygg

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist