×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

ANDRA BREDDPERIODEN

Hej!

Nu har det blivit min tur att blogga om min traineeperiod här, jag som skriver heter Malin Axelsson och är anställd som arbetsledare på Wästbygg. Innan jag blev anställd på Wästbygg och därmed antagen till traineeprogrammet så studerade jag till byggingenjör med inriktning mot produktion och projektledning i Halmstad. Jag är dock uppvuxen i Småland, i Värnamo, så att flytta till en stad som Göteborg var en väldigt stor (men kul) omställning.

När jag är på mitt hemmaföretag sitter jag på ett projekt i Särö där vi ska uppföra 106 lägenheter utspridda på 11 huskroppar. Projektet är superbra att börja med som nyutexaminerad då det är olika stommar på de olika husen, vilket gör att jag får se lite av varje och på så sätt får lite kunskap om diverse konstruktioner. Som arbetsledare på Wästbygg är ingen dag den andra lik och det är det som är så roligt och lärorikt.

Min första breddperiod hade jag på Lokalförvaltningen på deras markavdelning. Det var väldigt spännande då jag fick inblick i saker jag aldrig trodde jag skulle få, med tjänster jag inte trodde fanns. Jag fick följa med och besiktiga skolgårdar, konstruera mina egna rabatter (förhoppningsvis har de inte vissnat än), var med vid upphandling, gått med drifttekniker, sett hur man avhjälpt hinder och massa mer. Jag tar med mig all kunskap jag fått från lanskapsingenjörer/arkitekter med mig i mitt framtida yrkesliv.

Nu befinner jag mig dock varken nere i Särö eller på Lokalförvaltningen utan i Partille, rättare sagt på Partille kommun och min andra breddperiod i traineeprogrammet. Tanken med min breddning på Partille är att se så mycket som möjligt om hur en liten kommun arbetar. Jag började min period på trafikenheten, har just nu tre veckor på bygglovsenheten och sist skall jag vara med i genomförande-fasen. På trafikenheten jobbar de mycket i tidiga skeden vilken var väldigt intressant att se. Jag är van vid att man tar ett beslut och minuten efter går man ut på arbetsplatsen och gör det till verklighet. Ett beslut här kommer kanske inte att genomföras förrän om tidigast 15 år.
Det är även lite skillnad på att sitta på ett kontor hela dagarna istället för att sitta i en byggbod. Dels för att jag inte är van vid att sitta vid datorn hela dagarna utan istället är ute halva dagen, men även för att ha så många kvinnliga arbetskamrater runt mig istället för att vara ensam tjej. Det är ett helt annat klimat än vad jag är van vid och det är så spännande att se hur olikt det kan vara. Min sista breddperiod kommer att vara på White arkitekter, vilket jag ser fram emot. Det skall bli kul att se byggbranschen från en arkitekts ögon.

Nu skall jag sluta prata om diverse breddperioder och övergå till vad som hänt de två senaste veckorna. Förrförra veckan var det ledarskapsdagen på Chalmers där temat var social hållbarhet och eftermiddagen bjöd på många spännande seminarier varav min favorit var den om nudging samt när Tengboms vd Johanna Frelin föreläste. För er som inte vet var nudging är så är det ett verktyg man kan tillämpa för att få individen att göra bättre val utan att ta bort några valmöjligheter. Priset Guldhuset delades även ut och detta året gick det till Petter Bengtsson.
Dagen efter hade vi halvtidsavstämning i vårt case med våra två beställare Trafikverket och CMB, där Darko och Simon höll en imponerande presentation om hur långt vi hade kommit i vårt case och därefter fick Trafikverket svara på frågor som vi skickat till dem. Mötet fick blandade reaktioner från gruppen men det jag var mest nöjd med under dagen var att de tyckte vi var på rätt väg och gillade vårt arbete vilket ger mig motivation till att fortsätta. Min långhelg spenderades sedan i Småland med att hjälpa familjen med att renovera stugan, så förra veckan var det enbart en jobbdag samt två utbildningsdagar kvar. Utbildningsdagarna handlade om konflikt och feedback. Vi fick ge feedback på tre beteenden som vi uppskattade hos var och en i gruppen och ett beteende vi ville se mer av. Jag tror nog att alla fick en motivationsboost den dagen. Fredagen inleddes med ett frukostseminarie om verktyg för hållbar förvaltning och följdes sedan upp av ett storgruppsmöte med gruppen.

Jag tycker att alla som har chansen att gå traineeprogrammet skall ta chansen och göra det. Det är verkligen ett superprogram där man får inblick i samhällssektorn men även i sig själv. Det jag uppskattar mest med programmet är helt klart sin egen utveckling, men även de olika breddperioderna där man får chansen att se företag utan att vara anställd och dessutom alla lärdomar man kan ta med sig av det.

Nu har ni fått en inblick i hur jag tycker att det är att vara trainee och jag hoppas jag gjorde några av er som läste lite nyfikna på vad det innebär att gå traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare och att ni nu söker tills nästa omgång av programmet!

Malin Axelsson
Wästbygg

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren