×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

En frukost i älvrummet

Jag ska börja med att presentera mig själv. Elin Svensson heter jag och är en av 17 traineer i första upplagan av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Jag är född och uppvuxen utanför Vänersborg, tog civilingenjörsexamen i lantmäteri vid LTH i våras och är nu anställd på det kommunala stadsutvecklingsbolaget Älvstranden Utveckling i Göteborg. Efter en bred utbildning med fokus på fastigheter är det fantastiskt kul att vara på Älvstranden Utveckling och jobba med förändring av fastigheter i syfte att bebygga centrala områden vid älven. Älvstrandens fastigheter är helt unika och har stort värde för göteborgarna, därför blir det så viktigt hur de används. Jag valde att utbilda mig till lantmätare för att mark är en ändlig resurs och därför blir användningen av den en intressant fråga, oavsett om det är på landsbyggden eller mitt i stan.

Jag är inte ensam som trainee på Älvstranden Utveckling utan jag har sällskap av Gustav och det var han och jag som passade på att ta en frukost i Älvrummet i fredags. Älvrummet är ett hus helt tillägnat stadsutvecklingen i Göteborg. Huset ligger framför Göteborgsoperan och drivs av Göteborgs Stad genom Älvstranden Utveckling och Stadsbyggnadskontoret. Älvrummet syftar till att spegla det långsiktiga arbetet som ständigt pågår för att skapa Den Goda Staden som är visionen för Göteborgs Stad. Om ni inte redan har varit där så rekommenderar jag varmt ett besök, om inte annat för att se den fina modellen av centrala Göteborg som inryms i huset!

I Älvrummet hålls olika event och i fredags var det dags för frukost och information inför att detaljplanerna för två av Västlänkens nya stationer, Centralen och Haga ska ut på samråd. Frågeställningarna handlade om vad ett samråd innebär. Vad kan man påverka? Vad kan man inte påverka? Hur kan man påverka? Varför ser planerna ut som de gör? Frågor som alltid är bra att förtydliga. Vi gick dit för att höra mer om vad som är på gång och lyssna av debatten. Det var en givande frukost och vi är säkert tillbaka i Älvrummet snart igen!

 

Framtiden är inte så långt borta

Framtiden är inte så långt borta

Den andra breddningsperioden börjar gå mot sitt slut. Nu är det bara en vecka kvar innan vi ska lämna Trafikkontoret för att gå tillbaka till våra kollegor på Kretslopp och Vatten samt i Lerums kommun. När vi berättade om vårt besök på Göta Älvbron nämnde vi att vi även skulle få lite info om den kommande Hisingsbron. Yesterday was the day! Vi fick en presentation om projektet och hade möjlighet att fråga allt vi ville veta.

Ni kanske redan vet allt om den kommande bron men för den som helt missat att den ska byggas kommer lite grundläggande info. Efter en arkitekttävling, där fem bidrag medverkade, utsågs förslaget Arpeggio som vinnare. Det är en lyftbro, vilket innebär att hela mittendelen åker rätt upp. Man hoppas att bron ska kunna tas i bruk år 2020 och vara helt färdig till 400 års jubileumet år 2021.

Bron är egentligen ett stadsutvecklingsprojekt. Staden ska utvecklas, och centrum utvidgas på båda sidor av bron. Tanken är att Hisingsbron ska vara mittpunkten i staden. Man kan dock fråga sig om namnet Hisingsbron kommer integrera eller segregera de två sidorna om älven med varandra. Läker den staden eller visar namnet att på södra sidan ligger centrum, på norra ligger Hisingen? Det kan man fundera på både en och två gånger…

En härlig beskrivning av bron är att det ser ut som en balettdansös som doppar tårna i vattnet (det är tydligen vår alldeles egna stadsarkitekt som gett denna beskrivning). En riktigt härlig beskrivning, och även passande i och med det korta avståndet till Operan där man kan beskåda denna vackra dans i verkligheten.

Det är inte första gången vi har en relativt låg bro över till Hisingen. Redan 1874 hade Göteborg en svängbro, vid namn Hisingsbron. Denna låga bro var i bruk fram till sent 60-tal då Tingstadstunneln togs i bruk. Bron var privatfinansierad och trafikeringen var avgiftsbelagd. Något att tänka på i den eviga debatten om trängselskatten kanske?

Hisingsbron 2

Vi gick igenom en hel del tekniska aspekter som vi inte tänker återberätta här. Vi kan ju säga så här; det är imponerande vad man kan göra här i världen. Den som är intresserad av att veta mer om Hisingsbron kan hitta god nattlektyr på www.goteborg.se/hisingsbron

Ha det gött!

Sofia och Rebecca