×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Förberedelse inför sista breddningsperioden

Hej igen!

Detta är mitt andra inlägg i bloggen för den fjärde omgången av framtidens samhällsbyggare. Räknat från mitt första blogginlägg så har jag hunnit med att avverka min andra breddningsperiod på Västfastigheter och förbereder mig inför den sista. Sista breddningsperioden ska jag spendera på en av stadens förvaltningar, Kretslopp och vatten.

Den andra breddningsperioden spenderade jag hos Västfastigheter. Jag fick chansen att vara ute på totalt fyra olika projekt, Östra Sjukhuset, Mölndals Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhus samt Högsbo sjukhus. Här fick jag en bred inblick i projektledarnas vardag. Jag träffade även anställda som arbetar med drift, underhåll och förvaltning av olika slag men även verksamheten på sjukhusen. Det som jag fann extra givande var mindre projektmöten där vi ansvarade för projektledningen. Vi samlade konsulter och verksamheten för att diskutera en mindre om- och tillbyggnad. Verksamheten bidrog med sina behov och hur lokalerna används samtidigt som projektet var av en skala som var lätt att omfamna. Informationen som delgavs från verksamheten var enormt viktig för alla inblandande men även slutprodukten. Jag hann även med att få arbeta med en gammal klasskamrat som kommit in bra i sin roll som projektledare på Västfastigheter, vi utbytte idéer, perspektiv samt blickade tillbaka på våra tidiga dagar som studenter. Jag vill passa på att tacka alla på Västfastigheter för en riktigt bra breddningsperiod och önskar er alla lycka till ute i projekten.

Mellan breddningsperioderna har jag varvat med perioder på mitt hemföretag Peab Anläggning AB. På Peab har jag varit tillbaka på mitt ”hemprojekt” där vi driver anläggningsarbeten för en tredje kontorsbyggnad på området Lyckholms. Jag har varit på studiebesök på projektet Platinan, som är en nybyggnation kring centralenområdet som uppgår till ca 60 000 kvm lokalyta. Under en vecka har jag fått följa med våra egna geotekniker. Geoteknikerna hjälper till ute i projekten där de agerar som en stödfunktion. Eftersom jag själv läst geoteknik och skrivit ett examensarbete inom ämnet var det väldigt kul att få utforska geoteknikernas vardag. Detta är en bland många av fördelarna med att vara trainee, att vi har möjligheten att utforska just det som vi själva finner intressant. Själv ser jag resan som trainee som ett oändligt bygge, där vi bit för bit bygger på med mer kunskap och erfarenhet. Man skulle kunna likställa det med stora infrastruktursatsningar och byggprojekt. Först bryter man ner det i en skala som går att visualisera, för att sedan ta sig an olika delmål som driver projekten stegvis framåt mot färdigställandet av en verklig produkt. Även efter produkten är levererad så lever det man engagerat sig i vidare och växer inom oss. Vi utvecklas, även om vi ibland har svårt att övertyga oss själva om att detta, så sker det undermedvetet.

Nu är det en vecka kvar innan jag ska ta mig an den sista breddningsperioden på Kretslopp och vatten (KoV). Som trainee kommer jag vara placerad på avdelningen stadsbyggnadsenheten under avdelningen utveckling och projekt i Hjällbo. Här kommer jag få ta del av hur Göteborgs stad arbetar med VA-frågor i detaljplaneprocessen – från planbesked till antagen plan. Jag kommer även att följa med handläggare på möten i olika detaljplaneärenden och projekt, hjälpa till med tillhörande uppgifter, dessutom kommer jag få en större uppgift i form av en dagvattenutredning att arbeta på under min tid hos KoV. På Lyckholms utför vi just nu VA-arbeten, så det ska bli riktigt spännande att få ta del av vad som händer med vattnet innan det slutligen distribueras fram till oss, men även vad som händer med spill och dagvatten efter det vi kopplat på oss på nätet. KoV förvaltningen är politiskt styrd, ledd av vattennämnden i Göteborg Stad. Båda mina tidigare breddningsperioder har varit ledda av nämnder. När det gäller infrastruktursatsningar har politiken en avgörande roll för om projekten blir av eller ej. Ser man till vårt uppdrag i traineegruppen så avgör politiken även där i fall Sverige kommer få en ny höghastighetsbana. På tal om politik så närmar sig riksdagsvalet med rasande fart! Något som också närmar sig är vår presentation av vårt idéseminarium, hoppas vi ses där!

Hälsningar

Darko

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist