Fem veckor kvar

Slutet av min tid som trainee närmar sig medan det för andra precis börjat. Att slutet snart är här märks på många sätt och inte minst genom att vår presentation för vårt idéseminarium börjar ta form. Samtidigt har jag bara kommit halvvägs genom min breddning hos Älvstranden Utveckling.

På Älvstranden Utveckling har jag fått byta min vardag med projekterings- och byggmöten på Inhouse Tech mot tidiga skeden och detaljplanearbete för förverkligandet av Älvstaden.

Att följa detaljplanearbetet har fått mig reflektera kring utformning av detaljplaner. Man vill att detaljplanerna ska bära sig själva men hur ska det fungera när det exempelvis gäller ett avgränsat område där man vill få in bostäder för en levande stad men området samtidigt inte anses lämpligt eller inte har utrymme för förskolor. Det leder mig till nästa tanke - En blandad stad kräver i stor utsträckning kompromisser men hur ska vi alla komma överens och bli nöjda med slutresultatet? Dessutom behöver detaljplanerna inte bara vara utformade utefter dagens behov. Ingen kan med säkerhet veta när utbyggnad sker, för plötsligt dyker en lågkonjunktur upp eller något annat som påverkar utbyggnadstakten. Då krävs att detaljplanen motsvarar behoven i framtiden liksom idag. Annars blir det att man antingen bygger fel saker eller att det krävs tid för omtag.

Precis som att möjligheterna att bygga ut plötsligt kan förändras finns det andra osäkerhet i branschen i alla skeden och i alla projekt. Det är ju inte konstigt att prislappen för samhällsbyggnad stiger när det inte går att förutse processernas innehåll. Är det en sak jag fått med mig från traineetiden är det att branschen efterfrågar förutsägbarhet. Frågan är bara, hur skapar vi förutsägbarhet?

Avslutningsvis får jag erkänna att jag har haft en otroligt givande tid som trainee men ser nu fram emot att avsluta traineeprogrammet. Jag känner att det är dags att få kontinuitet i min vardag och känna känslan av att kunna bidra i min arbetsroll. Ångrar inte en sekund att jag vågade de mig ut på det här äventyret men nu är det dags för att arbeta på en arbetsplats, med uppgifter och i sammanhang där jag kan få prestera i projekt där alla blir vinnare.

Hoppas vi ses på vår avslutning, idéseminariet den 27 oktober!
Då får ni inte bara läsa mina reflektioner utan ta del av vad hela FS3 tänkt och gjort de senaste 14 månaderna.

(PS. Bilden ger en ledtråd till ett av elementen på vårt idéseminarium DS.)

Pia

Breddning på Higab

Breddning på Higab

I mitten av november begav jag mig till min nya arbetsplats på Åvägen. Väl på plats möttes jag av ett varmt välkomnande av min nya chef/mentor samt mina två handledare. Det första jag slogs över var nyfikenheten de visade mig då jag presenterade mig. En genuin känsla av att de tyckte det var roligt att jag kom snarare än att jag var överflödig eller rent av ett störningsmoment. Den positiva känslan kvarstod när jag sedan kastades in i introduktioner av både Higab som kommunalt bolag och avdelningen Investeringensprojekt och Tidiga skeden.

De investeringsprojekt som jag följt närmare under min tid på Higab är Slottskogsrinken, Dicksonska palatset (bifogar 2 bilder), Ut- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum och nya arenorna (Scandinavium mm.). Projekten är fascinerande på många plan men för mig är det främst den omfattande inverkan på Göteborg och alla dess invånare som fångat mig. Projekten berör en stor publik vilket ofta skapar en omfattande opinion kring hur fastigheterna ska utvecklas och förvaltas. Den politiska aspekten är bara en av alla invecklade frågor som projektledarna tampas med på Higab, en annan är hur kulturhistoriska värden skall bevaras men samtidigt stå i samklang med 2000-talets standard på inomhusklimat, brandskydd, tillgänglighet, energikrav, m.m. Efter två månader på Higab har jag verkligen förstått hur komplicerat det är för projektledarna att driva investeringsprojekt då det kräver stort engagemang under lång tid. Det har gjort att jag blivit oerhört inspirerad av Higabs projektledare som alla tycks vilja få ut det bästa i projekten även i stunder av hopplöshet. Jag ser den blandade gruppen av människor som en framgångsfaktor där oliktänkande premieras. De anställda är både kritiska och öppna för förbättringar som bidrar till en sund företagskultur som jag har trivs bra i.

Tiden på Higab var inte alltid enkel men som ny i arbetslivet är jag oerhört tacksam över att fått vara med om en breddning och allt vad det innebär. Det var särskilt utmanande på ett individuellt plan (hitta sin plats bland andra) men känner samtidigt hur det berikat mig med självförtroende (jag hittade en plats!) och kunskap som jag aldrig annars hade fått. Det mesta har fungerat mycket bra under breddningen, särskilt innan den nya vågen av Covid som tvingat oss att stanna hemma. Mina uppgifter har exempelvis varit att ta fram en direktupphandling av ett modellbygge till utbyggnaden av Konstmuseet, initierat en kontakt med en markmiljökonsult där vi tillsammans jobbat fram underlag till den kommande utredningen för Konstmuseet, undersökt möjligheten att utveckla Kajskjul 207 från lager till levande miljö samt skrivit en reflektion över Higabs Kvalitets- och miljöhandbok. Utöver mina uppgifter har utbildningar, läsning, möten och platsbesök gett mig en bra inblick i hur vardagen fungerar för en projektledare på Higab. Arbetsbördan har varit lite upp och ner. Över jul och nyår var det lugnare men det gav mig tid till egenstudier som varit värdefullt för vårt caseuppdrag för Castellum.

Sammanfattningsvis har jag haft en lärorik period när jag varit borta och mött mängder av människor som nu utgör ett bra kontaktnät för framtiden. Breddningen har dessutom gett mig en hel del nya perspektiv som gör att jag känner mig bättre rustad att komma tillbaka till Fastighetskontoret. För stunden ser jag verkligen fram emot att sätta tänderna i frågor som berör Fastighetskontoret genom att bistå mina kollegor och på sikt bli en skicklig exploateringsingenjör!

Jacob Edwijn
FS8