×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Från Trafikenhet till Trafikkontor

Jag som sitter bakom skärmen för detta inlägg heter Madelene och är anställd på Partille Kommun, SBK Trafikeneheten. Där är min titel gatuingenjör men jag har ganska snabbt fått en inriktning mot tidiga skeden och trafikplanering vilket jag tycker är väldigt kul att arbeta med! Eftersom jag är uppvuxen i Partille Kommun har jag med mig en förkärlek till kommunen in i arbetet, på gott och ont. I våras tog jag min examen från programmet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggteknik på Chalmers Tekniska Högskola. Jag är oerhört tacksam över att få vara en del av utvecklingen som sker i regionen, det händer så mycket! Extra tacksam är jag över att få kick-starta karriären som framtidens samhällsbyggare.

Just nu är vi, som nämnt i tidigare inlägg, ute på vår första breddningsperiod, där tanken är att vi ska få vidga våra vyer och skaffa oss olika perspektiv på samhällsbyggnadssektorn. Jag befinner mig på enhet Västlänken på Trafikkontoret, som är en del av Göteborgs stad. Där kombinerar jag skuggning med en egen uppgift som jag ska redovisa i slutet av min breddningsperiod. Skuggning innebär att jag får följa med min handledare, och i vissa fall även hennes chef, på möten där jag får en uppfattning om hur VLiS (Västlänken i Staden) arbetar och följer hur Stadens samarbete med Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik ser ut. VLiS har i huvudsak två uppgifter; att samordna arbetet som programmets aktörer driver samt leda Stadens samverkan med externa aktörer som är involverade i arbetet med Västlänken.

Den största skillnaden på Trafikenheten på Partille Kommun och Trafikkontoret på Göteborgs Stad är skalan. Från totalt 10 personer på Trafikenheten i Partille Kommun till 400 personer på Trafikkontoret i Göteborgs Stad! Det är väldigt spännande att uppmärksamma skillnader och likheter i arbetssätt och organisationsstruktur för de olika kommunerna och vilken skillnad det är på utmaningar man stöter på i vardagen.

Generellt sett så jag har som trainee trivts väldigt bra på de båda arbetsplatser jag hunnit vara på. Båda mina handledare har varit engagerade och tyckt att handledarutbildningen som de fått gå varit kanon! Som ny på jobbet betyder det mycket att få ett varmt mottagande och alla har, trots att man har väldigt mycket att göra, haft en väldigt god inställning till traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare. Jag vill passa på att citera min chef: ”Man lär av att lära ut”.

Förutom att vara på breddningsperiod har vi nyligen haft utbildningsdagarna för december månad. Dagarna fokuserade på våra IPU-analyser och det redovisades vilka färger som var övervägande för varje individ och för hela gruppen. Under utbildningsdagarna leder våra processledare oss i övningar som kan vara värdefulla för vårt casearbete men även för oss som individer i våra karriärer. Återigen, jag är så glad att jag får starta min resa i byggbranschen som framtidens samhällsbyggare!

Madelene Abu Izam
Partille Kommun SBK Trafikenheten / Göteborgsstad Trafikkontoret, enhet västlänken

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist