Från Trafikenhet till Trafikkontor

Jag som sitter bakom skärmen för detta inlägg heter Madelene och är anställd på Partille Kommun, SBK Trafikeneheten. Där är min titel gatuingenjör men jag har ganska snabbt fått en inriktning mot tidiga skeden och trafikplanering vilket jag tycker är väldigt kul att arbeta med! Eftersom jag är uppvuxen i Partille Kommun har jag med mig en förkärlek till kommunen in i arbetet, på gott och ont. I våras tog jag min examen från programmet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggteknik på Chalmers Tekniska Högskola. Jag är oerhört tacksam över att få vara en del av utvecklingen som sker i regionen, det händer så mycket! Extra tacksam är jag över att få kick-starta karriären som framtidens samhällsbyggare.

Just nu är vi, som nämnt i tidigare inlägg, ute på vår första breddningsperiod, där tanken är att vi ska få vidga våra vyer och skaffa oss olika perspektiv på samhällsbyggnadssektorn. Jag befinner mig på enhet Västlänken på Trafikkontoret, som är en del av Göteborgs stad. Där kombinerar jag skuggning med en egen uppgift som jag ska redovisa i slutet av min breddningsperiod. Skuggning innebär att jag får följa med min handledare, och i vissa fall även hennes chef, på möten där jag får en uppfattning om hur VLiS (Västlänken i Staden) arbetar och följer hur Stadens samarbete med Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik ser ut. VLiS har i huvudsak två uppgifter; att samordna arbetet som programmets aktörer driver samt leda Stadens samverkan med externa aktörer som är involverade i arbetet med Västlänken.

Den största skillnaden på Trafikenheten på Partille Kommun och Trafikkontoret på Göteborgs Stad är skalan. Från totalt 10 personer på Trafikenheten i Partille Kommun till 400 personer på Trafikkontoret i Göteborgs Stad! Det är väldigt spännande att uppmärksamma skillnader och likheter i arbetssätt och organisationsstruktur för de olika kommunerna och vilken skillnad det är på utmaningar man stöter på i vardagen.

Generellt sett så jag har som trainee trivts väldigt bra på de båda arbetsplatser jag hunnit vara på. Båda mina handledare har varit engagerade och tyckt att handledarutbildningen som de fått gå varit kanon! Som ny på jobbet betyder det mycket att få ett varmt mottagande och alla har, trots att man har väldigt mycket att göra, haft en väldigt god inställning till traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare. Jag vill passa på att citera min chef: ”Man lär av att lära ut”.

Förutom att vara på breddningsperiod har vi nyligen haft utbildningsdagarna för december månad. Dagarna fokuserade på våra IPU-analyser och det redovisades vilka färger som var övervägande för varje individ och för hela gruppen. Under utbildningsdagarna leder våra processledare oss i övningar som kan vara värdefulla för vårt casearbete men även för oss som individer i våra karriärer. Återigen, jag är så glad att jag får starta min resa i byggbranschen som framtidens samhällsbyggare!

Madelene Abu Izam
Partille Kommun SBK Trafikenheten / Göteborgsstad Trafikkontoret, enhet västlänken

SNART DAGS FÖR ANDRA BREDDNINGEN

SNART DAGS FÖR ANDRA BREDDNINGEN

Det börjar närma sig påsk och även den andra breddningsperioden för oss traineer. Jag, Lovisa, ser väldigt mycket fram emot en lärorik period på Peab Anläggning!

Case-arbetet går framåt. Det känns som att vi har hittat ett bra arbetsflow och kommit igång med de ämnen som vi fördjupar oss i. Något som ger mig väldigt mycket energi och motivation för caset är alla engagerade och kunniga personer som vi har kommit i kontakt med - både inom samhällsbyggnadsbranschen men också andra branscher.

I början av oktober förra året (2020) gjorde vi traineer en Harrisson Assessment som mäter ens beteende tendenser, intressen och preferenser. Syftet är att bättre förstå sina styrkor, bästa roller och potentiella "urspårare" vilket är viktigt för både sin personliga utveckling och gruppens.

I höstas gick vi igenom den första delen av resultatet som handlade om egenskaper för att förstå drivkrafter - vilka typer av uppgifter som ger energi och vilka som tar. 

Förra veckan hade vi individuella samtal om resultatet från den andra delen av testet - paradoxer. Ett par paradoxala egenskaper kan framstå som varandras motsatser men är i själva verket kompletterande och synergistiska, så länge de är i balans. Är den ena egenskapen starkare än dess paradox-par kan denna bli en så kallad "urspårare" under stress. Ett exempel är att man får ett tolerant beteende då man har högt på varm/empatisk ("tendensen att uttrycka positiva känslor och samhörighet med andra") men lågt på verkställighet ("tendensen att ställa krav på att uppställda regler följs"). Under stress kan beteendet slå över och man kan istället reagera med att vara hård.

Det är alltid intressant att få bättre förståelse kring beteenden, och för min del att se utvecklingen inom vissa områden sedan jag gjorde testet i höstas. 

Allt gott,

Lovisa Persson
/Bitr. Projektledare, Akademiska Hus
FS7