×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Inspirationens resa

 

Fyllda av inspiration och energi lämnade traineegruppen ett soligt Hamburg för att ta sig hem till Göteborg. Årets studieresa är över och alla verkar väldigt nöjda och ivriga att få använda all den inspiration vi fått till casearbetet framöver. Jag som skriver heter Amanda Ekenborn och har min hemarbetsplats på Trafikkontoret där jag arbetar som plansamordnare. Att vara plansamordnare på trafikkontoret innebär att samordna alla de kompetenser och funktioner både inom kontoret men även extern som krävs för att få fungerande trafik en detaljplan. Det är ett komplext jobb och det tar tid att lära sig hur processerna fungerar men det är det som gör det spännande. Vi jobbar med allt från stora detaljplaneprojekt som till exempel Gamlestaden till mindre projekt för enstaka förskolor, boende med särskilt stöd etcetera.

Veckorna innan vi åkte iväg på vår studieresa till Hamburg var det fullt fokus på att planera resan och allt vad den skulle innehålla. Studieresegruppen gjorde ett fantastiskt jobb genom att planera och delegera åt oss andra.  Vi var på några riktigt intressanta studiebesök, åt på trevliga restauranger och kom ett steg längre i vår grupputveckling. Under resan kändes det verkligen som att vi i traineegruppen lärde känna varandra lite bättre och kom lite närmare varandra.  En kväll under resan hade vi ett ”mini-caserace” där idéerna strömmade och vi presenterade sedan detta i ett ”Idéeseminarium-light” för våra processledare.  Vad som presenterades då håller vi hemligt till vårt stora Idéeseminarium den 24 oktober.   

Som traineer har vi fullt upp hela tiden. Efter att nu har varit tillbaka på våra hemarbetsplatser i ungefär fyra veckor och varit på en studieresa är det bara sex veckor kvar tills vi traineer ska ut på vår nästa breddningsperiod, tiden som trainee går fort. För mig blir det PEAB-anläggning, vilket jag ser fram emot oerhört mycket. Att som nyexaminerad få se flera olika delar av samhällbyggnadsbranschen och bygga ett kontaktnät på detta sättet är guld värt. Jag är glad och tacksam att just jag har fått möjligheten att göra detta.

Nu börjar det kännas som vår i luften och så länge jobbar jag på med mina projekt på trafikkontoret och vårt gemensamma case i traineegruppen innan nästa anhalt på resan som Framtiden Samhällsbyggare.

 

 

  

Amanda Ekenborn
FS5

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg