Låt oss bygga broar!
Såhär nio månader in i traineeprogrammet har vi gått laget runt och jag skall skriva mitt andra inlägg till den här bloggen. Jag tänker inte ge mig på att försöka sammanfatta allt jag upplevt hittills utan snarare göra ett nedslag i vad som händer just precis nu. Så vad är det då? Jo, vi närmar oss slutet av breddningsperiod 2, och jag befinner mig på Trafikkontoret, enhet Hisingsbron.
Hisingsbron kommer om ett par år att ersätta Göta Älvbron, och bygget pågår för fullt alldeles intill den. En promenad över Göta Älvbron lite då och då rekommenderas varmt, det är superspännande att gå och titta på hur den nya bron växer fram bit för bit! Ingen har väl missat att det är många spännande projekt på gång i Göteborg nu och under ett antal år framöver (den som är nyfiken kan botanisera bland projekt som planeras och byggs i Göteborg fram till år 2050 här), men när man slängs in mitt i något som man ju gör på en breddningsperiod slås man ändå av HUR mycket det är som sker på en gång. Jag har exempelvis varit med på möten som gäller samordning med andra projekt som pågår alldeles i anslutning till där bron byggs, såsom överdäckningen av E45, Västlänken, Centralenområdet, Frihamnen osv. Fundera ett ögonblick på hur liten yta allt detta faktiskt sker inom. Fundera sedan ett ögonblick över vikten av att kommunicera och samarbeta i alla olika skeden av processen för att allt skall flyta på och man t.ex. inte hamnar i vägen för varandra eller omöjliggör något som planeras på längre sikt med anledning av hur man bygger något idag. Jag blir smått överväldigad av den komplexitet som stadsutveckling innebär. En annan grej som på ett väldigt konkret sätt ger en känsla för projektets omfattning och komplexitet är att det finns ca ett fotbollslag med Byggledare med olika specialistområden såsom stål, betong, miljö, mark osv. I de projekt jag stött på på min hemarbetsplats finns det oftast en enda… Några av alla de här Byggledarna har tagit med mig ut på bygget och dels visat mig runt och dels har jag fått vara med vid stickprov där man kollar att det som byggs följer ritningarna, som t.ex. att rätt antal armeringsstänger av rätt typ ligger på rätt plats inför en gjutning. Vid ett tillfälle fick jag även följa med ner i en av de stora spontgroparna där pylonerna som kommer att bli brons signum så småningom kommer att byggas. Högt (uppe på Göta Älvbron) och lågt (under vattenytan) på breddningen alltså!
I fredags sågs vi traineer från alla kullar av Framtidens Samhällsbyggare för den årliga nätverksträffen, vilket blev en himla trevlig och bra eftermiddag. I år är vi ju den fjärde omgången av traineeprogrammet så det börjar bli ett ganska stort gäng när man samlas allihopa. Eftermiddagen innehöll både inspirerande föreläsningar och såklart möjlighet att lära känna de tidigare traineerna litegrann, bland annat genom en slags speed-dating där vi diskuterade ett antal frågor såsom ”Hur skulle din och min organisation kunna samverka?”, ”Hur skulle du och jag kunna samverka?” och ”Vad har vi gemensamt?”. Några av de här samtalen kommer att få fortsätta över en lunch framöver – också en form av brobyggande!
En lite otippad och kul grej som hänt under den här breddningsperioden är att jag sprungit på en gammal dagiskompis på Hisingsbrons projektkontor, hon jobbar nämligen som Projektingenjör på Skanska numera. Förutom att det var roligt att träffas såklart så känns det på något sätt lite symboliskt att en bro fick våra vägar att korsas igen. En bro är kanske inte bara en bro...och kanske är det just för att bygga broar som vi i Framtidens Samhällsbyggare finns.
Bild överst: Tomorrow AB. Foto nätverksdag: Kristin Östling. Övriga foton: Lina Eriksson
Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver. Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?
Tack för mig och ha det fint! Vänligen,