×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Låt oss bygga broar!

Såhär nio månader in i traineeprogrammet har vi gått laget runt och jag skall skriva mitt andra inlägg till den här bloggen. Jag tänker inte ge mig på att försöka sammanfatta allt jag upplevt hittills utan snarare göra ett nedslag i vad som händer just precis nu. Så vad är det då? Jo, vi närmar oss slutet av breddningsperiod 2, och jag befinner mig på Trafikkontoret, enhet Hisingsbron.

Hisingsbron kommer om ett par år att ersätta Göta Älvbron, och bygget pågår för fullt alldeles intill den. En promenad över Göta Älvbron lite då och då rekommenderas varmt, det är superspännande att gå och titta på hur den nya bron växer fram bit för bit! Ingen har väl missat att det är många spännande projekt på gång i Göteborg nu och under ett antal år framöver (den som är nyfiken kan botanisera bland projekt som planeras och byggs i Göteborg fram till år 2050 här), men när man slängs in mitt i något som man ju gör på en breddningsperiod slås man ändå av HUR mycket det är som sker på en gång. Jag har exempelvis varit med på möten som gäller samordning med andra projekt som pågår alldeles i anslutning till där bron byggs, såsom överdäckningen av E45, Västlänken, Centralenområdet, Frihamnen osv. Fundera ett ögonblick på hur liten yta allt detta faktiskt sker inom. Fundera sedan ett ögonblick över vikten av att kommunicera och samarbeta i alla olika skeden av processen för att allt skall flyta på och man t.ex. inte hamnar i vägen för varandra eller omöjliggör något som planeras på längre sikt med anledning av hur man bygger något idag. Jag blir smått överväldigad av den komplexitet som stadsutveckling innebär. En annan grej som på ett väldigt konkret sätt ger en känsla för projektets omfattning och komplexitet är att det finns ca ett fotbollslag med Byggledare med olika specialistområden såsom stål, betong, miljö, mark osv. I de projekt jag stött på på min hemarbetsplats finns det oftast en enda… Några av alla de här Byggledarna har tagit med mig ut på bygget och dels visat mig runt och dels har jag fått vara med vid stickprov där man kollar att det som byggs följer ritningarna, som t.ex. att rätt antal armeringsstänger av rätt typ ligger på rätt plats inför en gjutning. Vid ett tillfälle fick jag även följa med ner i en av de stora spontgroparna där pylonerna som kommer att bli brons signum så småningom kommer att byggas. Högt (uppe på Göta Älvbron) och lågt (under vattenytan) på breddningen alltså!

 

I fredags sågs vi traineer från alla kullar av Framtidens Samhällsbyggare för den årliga nätverksträffen, vilket blev en himla trevlig och bra eftermiddag. I år är vi ju den fjärde omgången av traineeprogrammet så det börjar bli ett ganska stort gäng när man samlas allihopa. Eftermiddagen innehöll både inspirerande föreläsningar och såklart möjlighet att lära känna de tidigare traineerna litegrann, bland annat genom en slags speed-dating där vi diskuterade ett antal frågor såsom ”Hur skulle din och min organisation kunna samverka?”, ”Hur skulle du och jag kunna samverka?” och ”Vad har vi gemensamt?”. Några av de här samtalen kommer att få fortsätta över en lunch framöver – också en form av brobyggande!

 

En lite otippad och kul grej som hänt under den här breddningsperioden är att jag sprungit på en gammal dagiskompis på Hisingsbrons projektkontor, hon jobbar nämligen som Projektingenjör på Skanska numera. Förutom att det var roligt att träffas såklart så känns det på något sätt lite symboliskt att en bro fick våra vägar att korsas igen. En bro är kanske inte bara en bro...och kanske är det just för att bygga broar som vi i Framtidens Samhällsbyggare finns.

 

Bild överst: Tomorrow AB. Foto nätverksdag: Kristin Östling. Övriga foton: Lina Eriksson

Lina Eriksson

Ett helt år i en tårta

Ett helt år i en tårta

När vi började traineeprogrammet fick vi skriva ett brev till oss själva i framtiden. Jag hoppades då att jag skulle få träffa många nya människor, lära mig mer om mig själv och få se hur andra stadsbyggande organisationer fungerade. Mina farhågor var att det skulle bli jobbigt att ta till sig all kunskap och att det ibland skulle kännas lite rörigt på breddningarna. En viktig orsak till att jag ändå vågade hoppa på programmet ändå var att jag hoppades få stort stöd av de andra traineerna och alla andra som är inblandade i programmet.

Nu har ett år gått och jag kan bara se tillbaka med glädje och tacksamhet. Det har varit en buffé av upplevelser där en del saker blev som jag trodde medan andra blev mycket bättre. Visst har det varit både bittert och jobbigt många gånger, men på ett sätt är det ändå det som har gett mig mest. Jag har fått träffa massor av nya människor och sett nya organisationer och nya sätt att tänka och bete sig. Nu först förstår jag hur brett begreppet samhällsbyggnad egentligen är. Jag har fått prova på allt från anläggning till hus, från kommunala till privata aktörer, från förvaltning till tidiga skeden och från projektledning till handgripligt arbete. Det har ibland varit rörigt men jag har fått en otrolig bredd av kunskaper och kunnat plocka russinen ur kakan på alla möjliga plan. Att lära mig mer om mig själv, hur jag reagerar, vad som driver mig och hur jag fungerar i grupp var både det bästa och det jobbigaste jag gjort på länge, men nu känner jag att det är en spännande resa som jag bara börjat mina första stapplande steg på.

Om jag skulle skriva ett nytt brev till mig själv om 14 månader till skulle jag hoppas på ett, kanske lite lugnare, men minst lika roligt år. Om ett år hoppas jag ha kunnat använda några av de kontakter jag fått och jag hoppas att vi traineer fortsätter att träffas och ha stöd av varandra. Jag hoppas att jag har fått vara med och bidra till att minska fördomar och öka samarbetet mellan olika parter. Jag hoppas också att vi för alltid behåller den fantastiska tanken vi gestaltade på vår sista utbildningsdag: Vi delades in i tre olika grupper som skulle bygga varsin tårta för att symbolisera traineeprogrammet. Det började pratas om olika färger för olika breddningsperioder och om ägg som kläcks och blir vackra drakar, när någon påpekade att syftet med programmet var mycket större än så. Det som gör Framtidens Samhällsbyggare så fantastiskt är ju att vi möts över gränserna och gör något som är större än de enskilda aktörerna var för sig. När tiden för tårtbaket var ute stod det alltså inte tre brokiga tårtor på bordet utan en enda stor tårta där var och en i gruppen hade bidragit efter sin kunskap. Tänk om alla samhällsbyggnadsprojekt hade lämnat en så god eftersmak!

PS. Något jag blivit riktigt bra på under det här året är att presentera mig själv: jag heter Louise Johansson och jobbar som projektledare inom drift och underhåll på Park- och naturförvaltningen. Gå in och anmäl er på vårt idéseminarium medan det finns platser kvar!
http://www.cmb-chalmers.se/aktiviteter/ideseminarium-2016/