×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Nu börjar nedräkningen.

På schemat i förra veckan stod årets sista utbildningsdagar. Japp, du hörde rätt. Våra sista utbildningsdagar tillsammans, ever.

Torsdagen ägnade vi åt att summera vad vi lärt oss under det gånga året. Våra processledare hade bokstavligen tapetserat rummet med A1:or som visade (nästan) alla modeller som vi teoretiskt lärt oss, praktiserat och reflekterat kring. Några av modellerna som vi i gruppen håller kärt är bland annat NÖHRA (en metod för medveten förändring), feedbacktrappan (en övning om att ge feedback på rätt sätt) och Johari fönster (ger insikt om hur andra uppfattar mig och mitt agerande).

Torsdagen rundades av med en storslagen tårtbyggartävling med FS3 som enda tävlande lag. Kort och gott framtidens samhällsbyggare goes tårtbyggare. Här fick vi instruktionen om att bygga en tårta som symboliserar och beskriver det gångna traineeåret. Svårt kan man tycka vid första anblick, men efter några minuters diskussion kring hur vi skulle formera oss var det full fart framåt eftersom vi arbetade mot klockan.

Jag kan inte säga något annat än wow, vilken fin tårta vi fick till! Bra jobbat vänner. Med många och fina detaljer lyfte vi tårtan till helt nya höjder! Vi valde att göra små blommor som dekoration på ovansidan. Varje blomma representerade en trainee och givetvis en blommande sådan. Med hjälp av några kinderägg (ni vet 3 upplevelser i ett) och lite glasyr porträtterades Ann-Katrine, Christian och Bengt vilket kompletterades med en kännetecknande fras/ord som vi hört dessa förmedla med inlevelse under det gångna året.

Ann-Katrine – What’s in it for me? (Sägs när Ann-Katrine vill betona vikten av reflektion - t.ex. vad får jag ut av det här/hur kan detta hjälpa mig...)

Christian – Tack! (Christian säger oftast detta med lugn och mörk stämma när någon av oss traineer delat med oss av våra insikter)

Bengt – Genomförbarhet? Realistiskt? (När vi pratat case med Bengt har dessa frågor alltid bubblat upp - hur vi arbetat med detta får ni se på idéseminariet!)

I vanlig ordning kickade vi igång fredagen med frukost hos CMB. Vi fick en dragning om samarbetet mellan Robert Dicksons stiftelse och PEAB som anställt Gårdstensbor mellan åldern 18 - 25 för att hjälpa till med bygget av kryddhyllan i just Gårdsten.

Större delen av fredagens för- och eftermiddagen gick åt till att fortsätta arbeta med caset och de delar som vi ska presentera på idéseminariet. Visst har vi fortfarande en massa kvar att göra MEN jag tror utan tvekan att vi kan få ihop något riktigt bra!

Vi han också med att träffa de nya traineerna i omgång nummer 4 av framtidens samhällsbyggare. Jag kan inte riktig förstå att det var för ett helt år sedan vi satt i deras skor, fulla av förväntan och aningen nervösa inför vad som komma skulle. Jag får passa på att hälsa FS 4:a VARMT VÄLKOMNA!

Nu påbörjar vi traineer andra veckan på våra sista breddningsplatser. Jag och min trafikkontorskollega David (tillika trainee) befinner oss i skrivande stund på Trafikverket för att se hur verket fungerar och verkar. Extremt spännande är det att diskutera de olika sätten att se på planering mellan staden och staten. Trafikverket ägnar sig åt s.k. prognosstyrd planering där de hjälp av modeller försöker förutsäga hur trafiken på det statligt vägnät kommer utvecklas. Göteborg stad har valt en annan inriktning, en s.k. målstyrd planering med uppsatta mål för att minska biltrafiken i Göteborg.

Vi ses på idéseminariet i oktober.

Tack för mig!

Sara Hedenskog
Trafikkontoret, Göteborgs stad

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist