Skilda världar

Vanligtvis hör jag hemma på Göteborgs stads fastighetskontor där jag arbetar med planering och utveckling på strategiska avdelningen. Men sedan drygt en månad tillbaka befinner jag mig på Peab anläggning på bygget av en vätgasanläggning på Preems raffinaderi i Torslanda, eller raffet som det också kallas. Fastighetskontorets charmiga sekelskiftesbyggnad är utbytt mot byggbodar och min vanliga klädsel i kjol har fått byttas ut mot flamskyddssäkra varselkläder. Normala kontorstider med otaliga möten har förbytts till fyradagars-vecka med långa arbetsdagar och ett evigt springande mellan kontor och byggarbetsplats. Och leran! Den blöta leran som kletar sig fast på kläderna och som inte går att få bort förens den torkat. Då spricker de steltorkade klädesplaggen och ett fint damm sprider sig i rummet och lägger sig som ett grått täcke över allt i dess närhet.

Jag är utbildad arkitekt vid Lunds tekniska högskola och är tränad för att arbeta i tidiga skeden av byggprocess. Många av de projekt som jag är en del av på fastighetskontoret kommer inte generera någon byggnation förrän om ca 10 år och inte sällan är projekten något abstrakta. Det är en stor skillnad mot det projekt jag nu befinner mig på, där vi bygger här och nu. Det är en kick att se projektet rent fysiskt växa fram ur leran. Det konkreta i att det som diskuterats ena dagen byggs nästa dag. Och till skillnad från fastighetskontoret där det vanligtvis finns flera olika ärenden på ens bord, så finns här bara ett, vilket gör att man fokusera totalt på en sak. Det är som om allt annat förvinner, det skapas en egen värld.

Jag har börjat se ett mönster här på raffet, dramaturgin i de dagliga skeendena. Likheterna med de såpoperor som förr var så vanligt förekommande, är slående. Med den stora skillnaden att intrigerna inte kretsar kring kärlek, onda tvilling eller minnesförluster, utan kring vatten, lera, betong och nya ritningar. Varje dag dyker nya ”plot twists” upp. Inte sällan uppstår en ”cliffhanger” där jag på kvällen funderade över; Hur ska det gå nästa dag? Som tur är mina kollegor på raffet väl rustade att möta de hinder som ställs i deras väg och de låter inte dem bli mycket mer än farthinder. Det är just denna uthållighet  och handlingskraft som har imponerat mest på mig under min tid på raffet.

Skillnaderna mellan de två arbetsplatserna är många, men så också likheterna. Samma driv och entusiasm för projekten som jag sett dagligen på fastighetskontoret, finns närvarande här på raffet. Tålamodet att förklara och inkludera den som är ny. Och kanske den starkaste likheten, strävan efter att göra ett bra jobb.

När jag kommer tillbaka till fastighetskontoret i slutet av januari så har jag inte enbart med mig minnen från två roliga månader från en annan verklighet, jag har också med mig en ny pusselbit till min förståelse för hur byggbranschen fungerar. Förhoppningsvis gör denna erfarenhet mig bättre i min yrkesroll.

Emma Larsson
Göteborgs stad fastighetskontoret, strategiska avdelningen – planering och utveckling // Peab anläggning

Vi växlar upp!

Vi växlar upp!

Hej på er,

Nu är det återigen min tur att skriva några rader och med det konstaterandet så blir det också väldigt tydligt att vi närmar oss vår slutdestination, vårt idéseminarium. Tiden går och snart börjar den nog även att springa. Känslan är att vi nu växlar upp tempot i casearbetet, något som jag och flera med mig längtat efter!

Solen skiner utanför fönstret och jag jobbar hemifrån precis som de flesta andra som har möjlighet också gör. Som nämndes i tidigare inlägg så befinner vi oss just nu i vår andra breddningsperiod som till största del utspelar sig i den digitala världen. Jag spenderar min tid på Akademiska Hus och hoppas bära med mig kloka tankar och idéer samt skapa förståelse för hur de arbetar och vart drivkraften ligger.

När det gäller casearbetet så går det framåt och vi har satt en tydligare plan. Som nämnt tidigare så har vi ju arbetat i mindre grupper med olika spår och det kommer vi att fortsätta med fram till och med sommaren är tanken. Framåt kommer vi att lägga större vikt vid att samla ihop oss och skapa en helhet, hitta kopplingar och sy ihop de olika delarna till något väldigt bra. På senaste har vi lyft det faktum att det är viktigt att synliggöra våra förväntningar, både på varandra och kopplat till vår gemensamma leverans. I slutet av dagen är vi trots allt tio traineer med olika drivkrafter samt ambitioner (precis så som verkligheten ser ut på en arbetsplats) och därmed krävs att vi skapar samsyn kring vart vi ska, vår vision, vår slutdestination, vår resa – vad är det vi faktiskt vill lyfta när vi får chansen att säga vårt? 

Vill inte vara en person som kommenterar vädret men kan inte låta bli, ut och njut! Berika och boosta! Nästa vecka är det utvecklingsdagar och då är tanken att träffas coronasäkert ute i Trädgårdsföreningen, något jag verkligen ser fram emot! 

Vill passa på att önska alla en fin valborg, ta hand om varandra!

Klara Simonsson
Castellum
FS7