Tiden går för fort och blandade känslor!

Hela förra veckan satt det en post-it lapp på min dataskärm: ”Skriv blogginlägg” vart tar tiden vägen sitter jag nu och undrar. Det har varit lite generellt dålig uppdatering på bloggen denna månaden och det ber vi om ursäkt för. Just nu är jag ute på min sista breddning och den utspelar sig på Platzer Fastigheter. Det är min sista breddning och det är lite sorgligt samtligt som det är väldigt skönt och lite konstigt. Det har varit så roligt att få testa på olika roller och företag under det gångna året. Jag har samlat på mig en massa erfarenhet som jag kommer ha stor nytta av i min karriär. Det kommer nog att kännas lite konstigt efter två månader tillbaka på Peab, då vi brukar byta till ett annat företag att just inte byta företag. Samtidigt så kommer det vara skönt att fullt kunna fokusera på mitt jobb på Peab Anläggning. Åter till att tiden försvinner så kan jag inte heller tänka mig att det är över ett år sedan vi startade i traineeprogrammet. För ett år sedan så var jag redan oroa sig över idéseminariet och ett år senare har inte mycket har hänt. Oron finns fortfarande kvar men ett kryddmått av förväntan och spänning. En fågel visslade i mitt öra att det är ca 250 personer som är anmälda till denna dag. SÅ 21 oktober så är det på Lindholmen man ska vara. Jag kan utlova 16 förväntansfulla och en aningen nervösa traineer. Bilden jag bjuder på är från i somras när en i gruppen gifte sig

sdr sdr
Sanna Hermansson
Peab Anläggning AB

En turbulent verklighet

En turbulent verklighet

Jag befinner mig mittemellan två perioder. Det är dags att avsluta på mitt hemföretag och att gå vidare med att bli utlånad till ett annat företag. Mer än något annat vill jag knyta ihop lösa ändar så att jag får en ren start på nästa företag. Men vad händer? Jag blir sjuk! Mitt i allt detta finns utbildningsdagar inbokade, det ska representeras på en arbetsmässa och jag ordnar med ett studiebesök hos Borås Stad i koppling till Casearbetet. Turbulens!

Så här ser vår verklighet ut och det mestadels på ett positivt sätt. Ja, då syftar jag inte på att bli sjuk vid fel tillfälle utan det konstanta jonglerande som är vår vardag. Att vara trainee innebär en unik frihet om man bara tar för sig. Utöver att komma in i det generella arbete man så småningom ska axla, finns utbildningsdagar, case-arbete, CMB-frukostar och luncher som obligatoriska inslag i programmet. Samtidigt känner jag via mitt hemföretag en frihet att gå på alla intressanta mässor och föredrag utöver detta som kan vidga min förståelse och kompetens inom samhällsbyggnadssektorn. Härom veckan var jag på en arkitekturmässa och snart blir det ett seminarium om träbyggnation. Passar det i schemat och är intressant så är jag där! Samtidigt som veckorna aldrig gått så fort som nu.

Mitt namn är Henrik Sonesson och jag har fram tills nyligen haft min vardag som biträdande projektledare på mitt hemföretag Riksbyggen. Jag har min bakgrund i Väg- och Vattenbyggnad på Chalmers där jag sedan fortsatte på en mjukare bana inom en projektledningsmaster. Jag kommer från en utbildning där man fostrar ett förakt mot arkitekter och där man än idag så vitt jag vet jobbar med noll utbyte, arkitekt- och ingenjörsutbildningarna. Jag har alltid tyckt det varit konstigt när verkligheten är den att vi är högst beroende av varandra i arbetslivet.

Idag befinner jag mig på min kontorsplats på White Arkitekter. Detta fångar konkret vitsen med Framtidens Samhällsbyggare. Jag har nu chansen att inte bara lära mig ritprogram av olika slag, utan jag får hela tiden en ökad förståelse för arkitekters vardag och arbetssätt. Arkitekter är konsulter och att jobba med många olika konsulter är vardag på Riksbyggen. Skillnaden nu är att jag sitter på andra sidan bordet och där är verkligheten annorlunda. Tic, tac, tic, tac.

Men hur gick det då med sjukan och allt? Hur gick det med studiebesöket i Borås? Vi spenderade först en förmiddag på Stadshuset, där flertalet personer från Borås Stad höll olika dragningar inför hela traineegänget. Med inslag av historia, nutida och framtida Borås har vi nu ännu stadigare fötter att stå på i vårt case. Eftermiddagen spenderades sedan med en stadsvandring för att få en känsla för staden som omfattas av vårt case. Kort och gott fick vi ännu en pusselbit i det stora hela. Men nu så sitter jag här vid mitt skrivbord med ett avklarat studiebesök i Borås, en förkylning mindre, en ny organisation att utforska och jag tror nog att den där nya traineen på Riksbyggen åtminstonne fick en ren arbetsplats med ett litet välkomstpaket på bordet på sin första dag. Så jag antar att det löste sig hyffsat.

Slutligen kommer en förklaring till bilden: Den är tagen under stadsvandringen i Borås och fångar ett klotter på en av riksväg 40:s viadukter. Riksväg 40 går rakt igenom Borås och delar i mångt och mycket staden med dess barriäreffekt. Planläggningen av den fordrar en ursäkt.

Ha de gött!

Henrik Sonesson
Biträdande projektledare, Riksbyggen, Trainee, White Arkitekter