×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist


 

Framtiden är inte så långt borta

Framtiden är inte så långt borta

Den andra breddningsperioden börjar gå mot sitt slut. Nu är det bara en vecka kvar innan vi ska lämna Trafikkontoret för att gå tillbaka till våra kollegor på Kretslopp och Vatten samt i Lerums kommun. När vi berättade om vårt besök på Göta Älvbron nämnde vi att vi även skulle få lite info om den kommande Hisingsbron. Yesterday was the day! Vi fick en presentation om projektet och hade möjlighet att fråga allt vi ville veta.

Ni kanske redan vet allt om den kommande bron men för den som helt missat att den ska byggas kommer lite grundläggande info. Efter en arkitekttävling, där fem bidrag medverkade, utsågs förslaget Arpeggio som vinnare. Det är en lyftbro, vilket innebär att hela mittendelen åker rätt upp. Man hoppas att bron ska kunna tas i bruk år 2020 och vara helt färdig till 400 års jubileumet år 2021.

Bron är egentligen ett stadsutvecklingsprojekt. Staden ska utvecklas, och centrum utvidgas på båda sidor av bron. Tanken är att Hisingsbron ska vara mittpunkten i staden. Man kan dock fråga sig om namnet Hisingsbron kommer integrera eller segregera de två sidorna om älven med varandra. Läker den staden eller visar namnet att på södra sidan ligger centrum, på norra ligger Hisingen? Det kan man fundera på både en och två gånger…

En härlig beskrivning av bron är att det ser ut som en balettdansös som doppar tårna i vattnet (det är tydligen vår alldeles egna stadsarkitekt som gett denna beskrivning). En riktigt härlig beskrivning, och även passande i och med det korta avståndet till Operan där man kan beskåda denna vackra dans i verkligheten.

Det är inte första gången vi har en relativt låg bro över till Hisingen. Redan 1874 hade Göteborg en svängbro, vid namn Hisingsbron. Denna låga bro var i bruk fram till sent 60-tal då Tingstadstunneln togs i bruk. Bron var privatfinansierad och trafikeringen var avgiftsbelagd. Något att tänka på i den eviga debatten om trängselskatten kanske?

Hisingsbron 2

Vi gick igenom en hel del tekniska aspekter som vi inte tänker återberätta här. Vi kan ju säga så här; det är imponerande vad man kan göra här i världen. Den som är intresserad av att veta mer om Hisingsbron kan hitta god nattlektyr på www.goteborg.se/hisingsbron

Ha det gött!

Sofia och Rebecca