×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Från Trafikenhet till Trafikkontor

Jag som sitter bakom skärmen för detta inlägg heter Madelene och är anställd på Partille Kommun, SBK Trafikeneheten. Där är min titel gatuingenjör men jag har ganska snabbt fått en inriktning mot tidiga skeden och trafikplanering vilket jag tycker är väldigt kul att arbeta med! Eftersom jag är uppvuxen i Partille Kommun har jag med mig en förkärlek till kommunen in i arbetet, på gott och ont. I våras tog jag min examen från programmet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggteknik på Chalmers Tekniska Högskola. Jag är oerhört tacksam över att få vara en del av utvecklingen som sker i regionen, det händer så mycket! Extra tacksam är jag över att få kick-starta karriären som framtidens samhällsbyggare.

Just nu är vi, som nämnt i tidigare inlägg, ute på vår första breddningsperiod, där tanken är att vi ska få vidga våra vyer och skaffa oss olika perspektiv på samhällsbyggnadssektorn. Jag befinner mig på enhet Västlänken på Trafikkontoret, som är en del av Göteborgs stad. Där kombinerar jag skuggning med en egen uppgift som jag ska redovisa i slutet av min breddningsperiod. Skuggning innebär att jag får följa med min handledare, och i vissa fall även hennes chef, på möten där jag får en uppfattning om hur VLiS (Västlänken i Staden) arbetar och följer hur Stadens samarbete med Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik ser ut. VLiS har i huvudsak två uppgifter; att samordna arbetet som programmets aktörer driver samt leda Stadens samverkan med externa aktörer som är involverade i arbetet med Västlänken.

Den största skillnaden på Trafikenheten på Partille Kommun och Trafikkontoret på Göteborgs Stad är skalan. Från totalt 10 personer på Trafikenheten i Partille Kommun till 400 personer på Trafikkontoret i Göteborgs Stad! Det är väldigt spännande att uppmärksamma skillnader och likheter i arbetssätt och organisationsstruktur för de olika kommunerna och vilken skillnad det är på utmaningar man stöter på i vardagen.

Generellt sett så jag har som trainee trivts väldigt bra på de båda arbetsplatser jag hunnit vara på. Båda mina handledare har varit engagerade och tyckt att handledarutbildningen som de fått gå varit kanon! Som ny på jobbet betyder det mycket att få ett varmt mottagande och alla har, trots att man har väldigt mycket att göra, haft en väldigt god inställning till traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare. Jag vill passa på att citera min chef: ”Man lär av att lära ut”.

Förutom att vara på breddningsperiod har vi nyligen haft utbildningsdagarna för december månad. Dagarna fokuserade på våra IPU-analyser och det redovisades vilka färger som var övervägande för varje individ och för hela gruppen. Under utbildningsdagarna leder våra processledare oss i övningar som kan vara värdefulla för vårt casearbete men även för oss som individer i våra karriärer. Återigen, jag är så glad att jag får starta min resa i byggbranschen som framtidens samhällsbyggare!

Madelene Abu Izam
Partille Kommun SBK Trafikenheten / Göteborgsstad Trafikkontoret, enhet västlänken

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6