I startgroparna...

Hej! Mitt namn är Sandra Klang, exploateringsingenjör på Fastighetskontoret i Göteborgs stad, och det är alltså jag som ska knåpa ihop FS3s andra blogginlägg.     Jag har läst en treårig högskoleutbildning på Chalmers vid namn Affärsutveckling och Entreprenörskap inom Byggteknik, som nu är omstartad och omdöpt till inom Samhällsbyggnadsteknik istället. Det var under den utbildningen som jag verkligen fick upp ögonen för stadsutveckling och att i någon form få vara delaktig om det här i Göteborg gör att det känns väldigt spännande att få jobba på just Fastighetskontoret med deras stora delaktighet i detta. I skrivande stund har vi alla varit på våra nya arbetsplatser i cirka en och en halv månad – vart tog den tiden vägen? Kommer resterande tid att gå lika fort så står vi snart själva på vårt avslutningsseminarium likt FS2 ska göra nu i morgon fredag, något vi alla ska gå och titta på och inspireras av. Jag kan så klart bara prata för mig själv, men jag tror att de flesta av mina trainee-kollegor håller med mig om att man den första tiden känt sig både omtumlad och lätt förvirrad att vara ny på både sin arbetsplats och i traineeprogrammet. Samtidigt har det såklart varit väldigt intressant och framförallt roligt att komma igång!

Diskussioner och fika går fint ihop! Diskussioner och fika går fint ihop!

 

Anna gjorde i det förra inlägget en riktigt bra resumé om allt vi gjort i vår trainee-grupp fram till dess att hon tryckte på publicera-knappen. Det jag kan delge som hänt efter det är att vi haft vårt första officiella möte ur vår inplanerade mötesserie, något vi ansåg behövligt för att få en kontinuerlighet i vårt arbete. Vi är ju i startskedet just nu och utöver allt administrativt så försöker vi forma någon slags plan på hur vi ska ta oss an vårt case om Friskväderstorget. Hur vi ska komma igång, hur arbetsfördelningen ska se ut och vad det faktiskt är som vi vill komma fram till. Vilka roller som kommer att formas i gruppen och hur de kan komma att förändras under resans gång är något jag tycker ska bli väldigt spännande! Som ett stöd i hela den här arbetsprocessen har vi i veckan även fått göra varsin profilanalys vars resultat ska ge oss en tydligare bild av framförallt vårt egna beteende men även av varandras i gruppen. Jag tror detta är ett viktigt verktyg för att få ett väl fungerade team, att alla har en förståelse för just varandras olikheter, styrkor och svagheter. Så trots att resan till ett slutresultat så här i början känns lång, så är jag säker på att vi med vår gemensamma och spridda kompetens kommer att uppnå något riktigt bra! Att vi på senaste mötet skrev under ett relationskontrakt för att symboliskt hänge oss till vår uppgift under de premisser vi alla gemensamt har kommit fram till, känner jag är ett bra bevis på engagemanget i gruppen. Att vi i gruppen även har en god stämning och tidigt verkade trivas tillsammans gör att jag tror att vi kommer ha riktigt roligt under tiden, något jag lägger stor vikt vid. Något jag även har visst ansvar över som delaktig i, låt oss kalla det, en planeringsgrupp för roligheter även efter arbetstid – Shuffleboard nästa!  

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist