Hur gör vi Södra Lindholmen till en attraktiv plats? Hur kan vi förbättra samhällsbyggnadsprocessen? Dessa frågor fick Framtidens Samhällsbyggare 2 att jobba med under 14 månader. Vill du veta våra förslag? Här kan en sammanställning av projektet laddas ner: Resultatdokument.pdf

CASE: SÖDRA LINDHOLMEN

• UPPDRAG OCH MÅL

  Traineerna blev tilldelade ett uppdrag från Älvstranden Utveckling AB och CMB. Uppdraget var att ta fram underlag för en ny detaljplan på Södra Lindholmen och att kritiskt granska samhällsbyggnadsprocessen.

• SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS

  Samhällsbyggnadsprocessen för Södra Lindholmen är utvecklad för att skapa en levande plats under lång tid där medborgare ska kunna vara med och påverka i ett mycket tidigare skede och på fler sätt än vad som är möjligt idag. När, var och hur stadsutvecklingen ska ske är viktigt att formulera tillsammans, bade medbörgare och aktörer inom branschen. Delaktighet inom samhällsbyggnad handlar om allas, både medborgarnas såväl som övriga aktörernas, möjlighet att påverka utformningen av samhället. Hur uppnås delaktighet? MEDBORGARDIALOG Medborgare behöver bli involverade tidigt i processen. Traineegruppen utvecklar möjligheter att lämna synpunkter och tycka till på nya sätt. KUNSKAPSBANK Kunskapsbanken är ett sammankopplat forum som består av en digital och en fysisk plattform. Här ska branschen, akademin och medborgarna kunna träffas. PLATSBYGGNADS- OCH UTVECKLINGPROJEKT Medborgare ska få möjlighet att vara med och aktivera platser. Detta ska göras i etapper. Öppna upp för kreativitet. EFFEKTIVA ARBETSGRUPPER Genom att samla kompetens i ett platskontor skapas tillfällen att arbeta med samsyn från start. Viktigt är att möjliggöra för en god feedbackkultur, gemensam målbild och arbeta med kunskapsåterföring. AKTIV STADSPLAN Den aktiva stadsplanen ska kunna utvecklas under tid med hjälp av medborgare och aktörer. Den ska inte vara låst och riskera att bli inaktuell.

• PLATS SÖDRA LINDHOLMEN

  Här presenteras utvecklingsförslaget för södra Lindholmen som kan skapa ett mervärde för platsen och öka attraktiviteten och tryggheten i området:

• VÄCKA LIV För att väcka liv i platsen som idag är ganska ödslig ser traineerna ett behov av att skapa mer attraktivitet som lockar folk till att besöka platsen. Detta kan skapas med platsbyggnads- och utvecklingsprojekt, ett exempel på sådant kan vara att skapa en möteplats med tillfälliga verksamheter i containrar som enkelt kan flyttas. Det finns också ett behov av att öka tillgängligheten till platsen, detta genom att cykelbanan utvecklas, byggs ut och binds ihop med närliggande för att skapa ett bättre stråk än vad som finns idag. Genom att integrera sittplatser med kajkanten görs vattnet mer tillgängligt. Grönska gör platsen mer inbjudande och hjälper till att rena marken. Aktivitet skapas genom en strand med tillgörand pool som har renat vatten från älven. Ett annat sätt att skapa attraktivitet är genom tillfälliga evenemang, som konserter, matmarknader. Även foodtrucks har en möjlighet att stanna här. För att södra Lindholmen ska upplevas som en attraktiv plats året om kan verksamheterna bytas ut för att matcha det behov som finns. 
• VIDAREUTVECKLA OCH FÖRSTÄRKA Nästa steg i södra Lindholmens utveckling är att behålla den attraktivitet som skapats och att vidareutveckla de verksamheter som fungerat bra. Vid denna tid kan sittplatser byggas intill vattnet som fungerar som välkommande mötesplatser. Traineegruppen ser också att bostäder byggs eftersom det finns ett stort behov av fler bostäder i staden. Dessa skapar också en trygghet och bidrar till att platsen blir mer levande även under kvällar och helger. Grönskan utvecklas och är en del av områdets dagvattenhantering. Gång- och cykelstråken längs kajen vidareutvecklas och förstärks. Dessa element och funktioner knyts ihop för att skapa ett enheligt, attraktivt stråk längs hela älven. 
• LEVANDE Under den senare delen av södra Lindholmens utveckling har centrum för samhällsbyggnad färdigställts och bjuder in branschen, medborgare och andra intressenter att mötas och utbildas. Tillgängligheten till platsen har ökat ännu mer med en linbana över älven och en förbindelse för kollektivtrafik, gång och cykel har byggts. Stranden med badmöjlighet har utvecklastill en mer permanent lösning om behovet finns kvar. För att behålla attraktivitet året runt kan poolen under vinterhalvåret fungera som skridskobana. Grönskan har utvecklats till en park med möjlighet till avkoppling och rekreation samt aktiviteter som en lekplats med inslag från varvet för att behålla kulturen i området. Fler bostäder har byggts på platsen och även flytande sådana i älven. När nya behov uppkommer eller förändras för att följa med i den framtida utvecklingen.                               
  
  

• IDÉSEMINARIUM

  Den 21 oktober 2016 presenterades projektet Södra Lindholmen i ett idéseminarium. Det skapades en mötesplats där alla kund ta del av idéer och delta i diskussionen kring hur vi tillsammans kan utveckla branschen och lösa de utmaningar som södra Lindholmen står inför. Efter presentationen av idéerna för att utveckla samhällsbyggnadsbranchen blev alla deltagare utmanade att ge egna förslag på hur dessa idéer kan tillämpas i det dagliga arbetet. Här är listan över alla idéer som skapades under workshopen på Idéseminariet. Tack för alla bra idéer och ert engagemang!

• Marknadsföra utveckla min stad samordna appen kommunikation om olika projekt mm från staden och till staden enkelt, gärna digitalt.
• Det nya Älvrummet blir centrum för samhällsbyggnad, där hela staden och stadens förvaltningar samverkar.
• Permanenta iden av projektkontor där deltagarna sitter tillsammans
• Kunskapsbank i kombination med att man sitter ute i utvecklingsområdet och där igenom kommer ut i området man utvecklar.
• Effektiva arbetsgrupper tillämpa i byggprojekt: -Målbild -Workshops -hur man kommunicerar
• Samla mapp för blanda information i projekt –internet där vi jobbar flera i samma projekt. Mycket information ligger i mailen hos en person.
• Tidigt gemensamt mål. Spara tid och ökar effektiviteten.
• Ta upp frågan om hur marken kan användas under tiden. I början av ett projekt. –i projektgruppen och med genomföranden.
• Arbeta för och utveckla idéerna om medborgardialog genom att fysiskt hållbart medborgarhus
• Databas, kanske även av personer som ger ett kompetensnätverk
• Aktiva stadsplanen:  -Från gå PBL jobba med STUP.  -Kontinuerlig återkoppling från medborgardialog
• Kunskapsbank: -Kontinuerlig arbete under projektet  -koppling till GIS  -Problem med att hitta senare bland ”kunskaperna” om inte strukturen finns. Om det finns enkelt så bidrar det till effektivitet
• Fler gemensamma bokningsbara mötesrum. 
• Mer aktivt söka fler medborgare för dialog. Söka andra målgrupper än de som redan lämnat information. Utveckla deras möjlighet att lämna information.
• Kunskapsbanken: kunna se liknade updrag med kontaktpersonerna.
• Samla flera platskontor för flera projekt istället för varje projekt för sig.
• Effektiva arbetsgrupper:  -Tydlig agenda  -ifrågasätta sitt deltagande -Vad förväntas jag bidra med? -Var noga med sammansättning i en arbetsgrupp -Ge arbetsgruppen tid att växa in i uppgiften -Tydlig syfte annars riskerar gruppen att präglas ab personer/personligheter -Kalla hellre för få än för många
• Använda appen ”min stad” för kunskapsinhämtning och informationsspridning i projekt ¥I våra dagliga möten och arbetsgrupper lyfta frågan/punkten om målbild (gemensam) och roller samt förväntningar
• Hitta olika målgrupper genom att lägga dialogen där det aktuella projektet finns (fysiskt)
• Kunskapsbank:  -Ta vara på de goda metoder som finns: ”På egna ben” och ”Arkitektpedagoger” så att barnens åsikter kommer fram samt deras sätt till samhällsrummet -> Platsskapande aktiviteter och utvecklingsprojekt.
• Ytor som är planerande att detaljplaner – läggas för annan användning bör synliggöras och pointeras för tillfälliga platsskapande åtgärden. Sker via kunskapsbanken och centrum för samhällsbyggnad.
• Att tidigt se till att alla i ett utbyggnadsprojekt kan en gemensam tydlig målbild. Alla –kommuner och exploatörer
• Samlokalisering medborgardialog i mer ”oprentastösa form” som till exempel i samband med Volvo Ocean Race och Kulturkalaset mm för att fånga en bredare publik
• Platsbyggnads- och utvecklingsprojekt: Temporära platskontor för förstudie och programarbeten i skedet innan platskontoret byggs
• POP UP infocenter i varje stadsdel
• Utveckla Älvrummet: -öppet för alla -medborgardialog -kunskapsbank likt ett bibliotek för allmänheten
• APP samordnade system, en kontaktväg in 
• Röd tråd i långa processer, dialog hela vägen!  -Tidigdialog: Staden = stadsdelsförvaltningarna -Detaljplan: Staden och Byggare= SBK, Park och natur, SDF m.fl. -Genomförandet: Byggare och Staden 
• ”Dialogplan” (Styr vilka) -> tidigt i projekt 1 ”Portal”/Gränssnitt för information/ processer 
• Samhällsbyggnadsbyggnadsportalen.se:  1 visualisera processen  2 Klicka fram i ett träd olika funktioner och personer Entreprenörer-SBK-Planavdelningen
• ”Tillfälliga platskontor” Detaljplanarbetet som kan vara mobilt ”aktivt uppsökande”
• Aktivt uppsökande –Hitta rätt personer med annan kompetens/bakgrund
• Effektiva arbetsgrupper: Diskutera forum för ökad medborgardialog
• Identifiera målgrupper (tidigt) och bjud in dem
• Åsidosätta mark i tidiga skeden för en vidd typ av aktivitet. Ex. i programarbetet
• App där alla medborgare kan dela av sig av synpunkter
• Visa på buss/spårvagn vad som sker/ska ske på de områden man åker igenom
• Båda ge och ta information på skärmarna 
• Använda sig av aktiva system och aktörer
• Exportera ”älvrummet” till andra stadsdelar
• POP-UP infocentrum i varje stadsdel
• Kunskapsbank: Kan bidra med en översikt över projekt för olika aktörer. Exempel en gemensam karta för Kretslopp och vatten, Park och natur och Trafikkontoret
• Skapa en intern rutin för dialog med kringboende inför start av ny detaljplan
• Platsapp: Där man ser här är jag. Man kan se företag, lekplatser, gångbanor, kommunikation m.m Där kan man se synpunkter på befintligt och förslag på behov/nytt
• Utvecklingsprojekt på Detaljplanområden medan planprocessen pågår
• Platsbyggbads och utvecklingsprojekt, väcka intresse på platsen och vad som ska hända.
• Medborgardialog, informera om hur jag påverkar genom olika medior och hur jag kan ge förslag på förbättringar.
• Arkitekterna har för stor makt och för lite ansvar i samhällsbyggnadsprocessen. Kunskapsbanken verkar bra! Mer 3D och virtuellt. Mycker samhällsbyggnad är installationer, hur bygger man installationer som klarar generationsskiftet. Tillbaka med stadsbyggnadskontorets byggkontrollant. Vi behöver mycket längre byggtider. Mer e-handel i kommunen.
• Våga prova! Genomför idéer –fråga inte. Det skapar engagemang. Låt reaktionerna bli medborgardialogen
• Rangordna kvalité/före och önskemål bedömning av iden
• Workshop om planbesked mellan tekniska förvaltningar (och entreprenörer?) i syfte att skapa delaktighet och förståelse för varandras roller och det gemensamma bästa!
• Tidigare och bredare dialoger i nya kanaler de områden där det ska hända
• Aktiva stadsplanen har tre skeden: ide, process pågår och någon ansvarar och beslutar. Involvera beslutstagare i dialog
• Kom överens om ev. ökanske/oförutsedda kostnader samtidigt som målbilden. Våga ta i penga frågan
• Bryggdans i frihamnen
• Kombinera våtmark med biologisk avloppsreningsverk för att kunna låta bostadslösa tillfälligt bo i containers/villa-vagnar
• Kommunicera ut bättre verktyg likt appen ”min stad” och gör en strategi hur man tar omhand om den indata man får där och återkoppla till användaren m.m.
• Tydliga mandat för komma vidare i projekt. Extra viktigt vid dialog och synpunkter från många olika håll. Någon måste ha ytterst ansvar att ta det slutgiltiga beslutet
• Kommunikation går igenom och uppdatera kommunplanen gör den till ett levande dokument
• Kunskapsbank: Kan stadsdelarna vara ansvariga för en kunskapsbank över det egna området? De kan ha en samordnings och kommunikationsansvar kopplat till information och dialog
• Kommunikation medborgardialog inte bara vad och utan när man kan påverka! Vi stödjer kunskapsbank som fysik plats och digital version –utveckla Älvrummet? Låt en hörna av jubileumsparken utformas av de som vill vara med. Tillhandahåll de pusselbitarna man får använda (växter, aktiviteter,mm)

• STUDIERESA: AMSTERDAM

  Södra Lindholmen har redan idag flera styrkor som vi i caset kan jobba med att förstärka, bland annat den karaktär som skapats genom sin varvshistoria samt den utveckling som skett med akademi och näringsliv. På platsen finns även ett antal utmaningar såsom en tydlig funktionsseparering, avsaknaden av bostäder, och barriärer i form av infrastruktur och Göta Älv. Ytterligare är instabilitet, förorenad mark och stigande vattennivåer är utmaningar som finns i området. Många av ovannämnda styrkor och utmaningar har hanterats på ett innovativt sätt i både Amsterdam och Rotterdam. De båda städerna har en liknande historia och stadsbyggnad som Göteborg, varvs- och industristäder som under en period byggdes av bland annat holländare. Amsterdam och Rotterdam har i flera områden inom stadsbyggnad hunnit längre än Göteborg - staden är tätare bebyggd, en större andel av resorna görs med cykel, segregationen har begränsats genom en stor andel väl fungerande ”social housing” och de är bra på att bygga på och utnyttja vattnet. Med denna bakgrund gjordes valet att åka till Nederländerna och besöka dessa två städer för att finna inspiration till traineegruppens gemensamma case på södra Lindholmen. Länk till reserapport

• TRAINEER FRAMTIDENS SAMHÄLLSBYGGARE

  Vem är Framtidens Samhällsbyggare 2?