Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Åter till hemarbete...

Åter till hemarbete...

Hej igen! Johannes är återigen vid tangentbordet idag och mycket har såklart hänt sedan första inlägget av FS8! Bland annat har Corona återigen tagit Sverige i sitt grepp, vilket resulterar i en januari full av hemarbete. För oss som är på breddning är det naturligtvis lite trist, även om digitala möten har sina fördelar är det mycket lättare att lära känna en organisation om man är på plats. Ändå gör vi så gott vi kan av situationen! Jag befinner mig just sluttampen av min breddning på Lokalförvaltningen i Göteborg. Bilden ovan är från ett platsbesök jag var på häromveckan veckan på förskolan Hoppet. Hoppet är ett testprojekt där Lokalförvaltningen har byggt en förskola som så långt det är möjligt  med fossilfria material och metoder. För mig som arbetar som planarkitekt har det varit fantastiskt nyttigt att få följa med och lära mig mer om hur Lokalförvaltningen jobbar. Yrket som planarkitekt är väldigt roligt, men det kan ibland dröja många år innan du får se resultatet på ditt arbete. Annat är det på lokalförvaltningen, där det bara kan dröja månader att genomföra mindre renoveringar. Jag har fått vara med ett gäng olika personer. Allt från markingenjörer som bland annat ansvarar för mindre renoveringar för  Göteborgs alla skolo er till lokalförvaltningens arbetsgrupp för tidiga skeden, de som ska representera lokalförvaltningens intressen vid bland annat detaljplanering. Här kommer två exempel på lärdomar jag tar med mig från Lokalförvaltningen:

Det allra främsta jag tar med mig i mitt vidare yrkesliv är respekten för driften. Som planarkitekt spenderar man många arbetsdagar med att planera bebyggelse som kommer stå färdig först om flera år. Då är det lätt att glömma bort att planeringens och genomförandefasen faktiskt är en mycket liten del av en stadsdels livslängd. En bra tumregel är att om ett projekt kostar 1 krona att planera, så kostar det 10 kronor att genomföra och 100 kronor att drifta under sin livslängd. Bara att få större förståelse för hur det är att drifta, allt från att sköta grönytor till att snöröja, är ett jättenyttigt perspektiv för mig att ha med i planeringen.

Dessutom har det varit väldigt intressant att få vara en del av en helt annan pusselbit i stadsplaneringen. Lokalförvaltningen är för min som jobbar i Härryda kommun del av en gigantisk organisation. Det blir helt andra förutsättningar än på mitt hemmakontor där jag bara kan promenera över till mina kollegor som arbetar med trafik, natur eller mark och exploatering etc. Under min breddning har jag fåttta del av vilka behov och svårigheter Lokalförvaltningen ser i samhällsprocessen. Det har varit många konstruktiva diskussioner om utmaningarna med att skapa goda förutsättningar för samhällsservice i en förtätad stad.

Nu glider vi snart in i sista veckan på breddningen, och börjar se fram emot att återvända till min tjänst på Härryda kommun. Ta hand om er och ha det fint!

Med vänliga hälsningar
Johannes Böhm

Johannes Böhm
Härryda kommun
FS8