Det är en speciell känsla jag känner i kroppen när jag tänker på den 24 oktober. Först och främst är det nervositet och rädsla för att presentera det arbete vi har jobbar med i 14 månader. Tankar som ”tänk om våra beställare inte blir nöjda?” dyker upp i huvudet och pressen på att leverera både bra innehåll och ett inspirerande framträdande finns med en hela tiden. Men jag känner också stolthet över oss som grupp. Vi är en grupp med 13 olika personligheter som har lyckats samarbeta under snart 10 månader och tagit oss igenom 33 st helgruppsmöten, 21 st utbildningsdagar, en studieresa, flera CMB luncher och framför allt hundratals timmar av casearbete. Det kan låta utmanande och tro mig, det har det varit. Till sist så känner jag också en känsla av lättnad när jag tänker på den 24 oktober. En lättnad över att vara klar med programmet, caset och veta att jag är redo att lägga 100% på mitt jobb. Efter ett år som trainee kommer jag ha med mig många lärdomar, mycket erfarenhet och flera kontakter som gör att jag känner mig redo att ta klivet ut i ”det riktiga” arbetslivet.  

10 av 14 månader av programmet har nu passerat och det är snart dags för den tredje och sista breddningsperioden. Men först väntar en välförtjänt semester där i alla fall jag ska se till att släppa allt som har med jobb och casearbete att göra. När jag kommer tillbaka till jobbet i augusti så väntar två månader ute i produktion för mig. Jag lämnar min roll som biträdande projektledare på Fastighetskontoret och går ut som arbetsledare på Wästbygg. Det ser jag mycket fram emot då jag vet att jag på denna breddning kommer lära mig saker som jag kommer ha stor nytta av i min roll på Fastighetskontoret. 

Nu ska jag bocka av nummer ”4” på min nedräkning av dagar till semestern och sedan ta mig ut i det fina vädret.

Önskar er en trevlig sommar!

(På bilden ser ni utsikten från ett av mina projekt på Fastighetskontoret. En omtäckning av ett yttertak på en stor kontorsbyggnad i Billdal)

Vi är redan inne på den tionde månaden av traineeprogrammet. Flera av oss börjar blicka framemot semestern och stressen börjar krypa fram när vi inser att idéseminariet i slutet av oktober närmar sig med en rask fart. 

De senaste veckorna har haft en avgörande betydelse för vårt casearbete. Efter en avstämning med vår beställare Vasakronan har vi tagit flera viktiga steg framåt.Vi har avgränsat oss och formulerat arbetsmoment för de kommande månaderna fram till idéseminariet. För första gången känns det som att vi vet vad vi ska göra och nu väntar några månader av intensivt arbete för att hinna klart i tid.   

Att jobba tretton personer med ett projekt som i stort sett saknar ramar och en tydlig uppdragsbeskrivning har inte alltid varit en dans på rosor. Vid flera tillfällen har vi upplevt att vi har tagit ett steg fram och två steg bak. Men det är också detta som gör det till en spännande utmaning. Senare i arbetslivet kommer vi troligtvis aldrig jobba med projekt där vi behöver forma både mål, syfte, arbetssätt och projektorganisation på egen hand. Casearbetet ger oss dessutom möjlighet att testa olika roller i en projektorganisation och få tillfälle att öva på olika roller i ett tillåtande klimat. Jag hade till exempal ingen erfarenhet av att hålla i möten innan jag började i traineeprogrammet. Jag har nu upptäckt att jag trivs bra i ordföranderollen vilket ger mig en trygghet inför mina kommande möten som projektledare.

Häromveckan avslutade vi den andra breddningsperioden. Jag som i vanliga fall sitter på beställarsidan har fått möjlighet att delta i produktionen på PEAB Anläggning. Det har varit en otroligt givande period. Det har gett mig en större förståelse för samspelet mellan beställare och utförare samt en förståelse för de konsekvenser som kan uppstå i ett senare skede till följd av beslut som vi beställare tar. Under breddningsperioden har jag lärt känna många nya branschkollegor, om jag i framtiden har frågor kring betong eller markarbeten vet jag vilka jag kan vända mig till. Tack kollegorna på PEAB Anläggning och gruppen på projektet Glöstorpsskolan för två mycket trevliga och lärorika månader hos er.

Nu ser jag framemot några välbehövda semesterveckor och hoppas att vi ses på idéseminariet den 24 oktober!

Framtidens Samhällsbyggare består av kompetenta utbildade ingenjörer som genom detta program får en bred branschöverskridande kompetens och gedigen ledarskapsutbildning.

Mitt första inlägg handlade om starten och förväntningarna på programmet och vårt uppdrag. Detta inlägg ska få handla om utbyte. Utbytet för oss traineer och arbetsgivare, men också för dig som läsare och branschkollega.

Vi är inne på vår andra breddningsperiod och byter arbetsplatser med varandra. Jag är ute på Wästbygg och testar på rollen som arbetsledare, får insikt i planeringen, processerna och framförallt det praktiska arbetet. För mig som i vanliga fall sitter på beställarsidan är detta lärorikt och givande. Det ger mig en ökad förståelse för utförarentreprenörernas synvinkel, lär mig förstå arbetsgången, nya termer och skapar kontaktnät. Jag lär mig att se fallgropar och bromsklossar som jag i beställarrollen kan undvika i framtiden. Vi skapar med andra ord bättre förutsättningar för smidigare samarbeten.

Breddningarna är ömsesidiga utbyten mellan arbetsgivarna. Vi får och ger insikt i varandras organisationer, vi kommunicerar, skapar förståelse, ser varandras behov och får effektivare processer. Vi lär av varandra.

Vi som traineer kan börja skörda frukterna från våra breddningar, våra utbildningsdagar och kan framför allt använda erfarenheterna vi får genom vårt case-arbete. Pusselbitarna faller på plats, vi utvecklas, blir tydligare i vår kommunikation, säkrare i våra roller och delar med oss av våra erfarenheter.

Du som är vår branschkollega, du gagnas också av detta. Utbyte är att lära av varandra, se möjligheter och hinder som något gemensamt att arbeta med för smidigare processer. När vi ses vid förhandlingsbordet eller planeringsmötet i framtiden kommer vi ha ökad förståelse för varandra, kommunicera bättre och samarbeta smidigare.

Jonna Olsson, Västfastigheter

Äntligen har det blivit dags för mig att få bidra till bloggen! Jag som skriver heter Jonna Smiding och är anställd på Peab Anläggning där jag jobbar som anläggningsingenjör. Förutom att breddas på andra företag så har jag roterat mellan olika roller inom hemmaföretaget. Den första perioden jobbade jag främst med betongarbeten på projekt Platinan i centrala Göteborg. Där jobbade jag som arbetsledare vilket är en varierande roll där fokus ligger på att, tillsammans med hela arbetsteamet, se till så att vi får framdrift i produktionen. I fredags gjorde jag min sista dag på kontoret där jag jobbat på kalkyl där jag varit med och räknat på projekt. Min första breddning utanför företaget spenderade jag på Mölndals Stad där jag fick en inblick i hur det är att jobba i en mindre kommun. Skillnaden på att få berättat om hur kommunen verkar och fungerar med att faktiskt ha varit en del av den, ger ett annat perspektiv på varför det kan tyckas gå långsamt utifrån och hur den demokratiska processen fungerar för att bygga våra samhällen. Jag tror att lärdomarna därifrån kommer växa med tiden när jag sett dem i en annan kontext. Förutom en ökad förståelse för kommunens uppbyggnad och arbetsprocess så tar jag med mig perspektivet av att vara beställare och förvaltare, vilka utmaningar de står inför dagligen och vad de förväntar sig av oss som entreprenörer. 

Men idag var det alltså dags igen, att bli ny på jobbet. Att lämna den tryggheten jag skapat på min arbetsplats för en ny roll på en ny arbetsplats med nya människor, nya kontaktytor, nya arbetsuppgifter och nya datorsystem. A whole lot of new helt enkelt. Som bekant är vi människor i regel obekväma med för mycket förändring i för snabb takt, och en del av mig känner en viss klump i magen inför att återigen byta arbetsplats men samtidigt är jag exalterad över det som komma skall. De första dagarna handlar ofta om triviala saker som vars kaffemaskinen ligger, vilka tider som gäller för rast eller bara behöva fixa inlogg på sin dator. Men utöver dessa behövs tid för att förstå både det officiella och det inofficiella arbetssättet, vars gränsdragningarna går mellan olika roller, enheter och företag. Med tanke på hur projektstyrd vår branch är så tror jag att traineeprogrammet ger en fördel med just detta, att vi blir vana med att verka i nya sammanhang med nya människor och ta olika roller, för att i slutändan kunna få ett större helhetsgrepp om projekten. Ett bättre helhetsperspektiv leder till att kompetensen nyttjas på bästa sätt vilket jag tror är viktigt för att skapa samverkan.

Som nämnt, har idag varit första dagen för mig på min andra breddningsperiod och här har jag blivit varmt välkomnad av mina nya kollegor. Under våren kommer jag att jobba på trafikkontoret i Göteborg under enheten Stora Projekt där förhoppningen är att få en inblick i projekt i olika skeden. Inför breddningen bollade jag idéer med mina traineekollegor på trafikkontoret för att få en överblick av hur jag på bästa sätt skulle kunna förmedla mina förväntningar till företaget och det känns som att de har förberett sig väl inför min ankomst. Jag är peppad inför denna förändring, att få en förståelse för ytterligare en organisation, att få träffa människor med annan kompetens och att få ta del av ett annat perspektiv för en ökad förståelse för hur vi bygger våra samhällen.

Med risk för att bli för långrandig så tackar jag därmed för mig. På återseende!