Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Nu tändas tusen juleljus

Nu tändas tusen juleljus

Nu återstår det bara en Kungälvare att presentera sig och det är jag, Johan Emanuelsson.

Jag kommer närmast från Chalmers utbildning inom Väg- och vattenbyggnad där jag spenderade fem roliga, utmanande och väldigt utvecklande år. Anledningen till att jag valt att arbeta just i Kungälv är för att här är just VA, eller vatten och avlopp som det står för, ett riktigt hett ämne! Det planeras många stora projekt och de kommande åren innefattar stora investeringar både för att förbättra kvalitén på och öka mängden dricksvatten för levereras. Dessutom ska utbyggnad av ”VA-nätet” ske så att många fler invånare i kommunen får tillgång till kommunalt dricksvatten och avledning för sitt avlopp. Jag började jobbet som ingenjör på VA-verket i slutet på augusti och tre och en halv månad har sprungit förbi snabbare än vad jag någonsin föreställt mig! Det är ett mångsidigt arbete där jag har fått tillfälle att arbeta i olika projektgrupper men samtidigt fått driva egna mindre projekt vid sidan av. Det finns alltid något att engagera sig i och ofantligt mycket att lära!

För att göra en kort avstämning kring traineegruppens arbete så har vi har äntligen fått tillgång till projektportalen Projectplace. Det är ett webbverktyg som kommer att användas för att bättra på samordningen i vårt case-arbete, vilket vi saknat till viss del. På måndag den 15e december kommer vi i gruppen att ses under eftermiddagen för att diskutera eventuella studieresmål som kan generera lämplig input för planeringen av framtidens Frölunda.

Nog om Kungälv och traineegruppen, sedan början på december har jag varit på breddningsperiod hos Veidekke – Norges största byggentreprenör som numera har lyckats få en allt större marknadsandel även i Sverige. Mitt ”nya jobb” består i utförande och planering av mark- och betongentreprenad på Preemraff i Torslanda. Anläggningsarbete är något som för mig tidigare känts lite främmande men det har visat sig vara väldigt spännande och intensivt! Många moment ska stämma för att hålla satta tidsramar och kritiska linjer i projektet. Jag känner redan att breddningen har gett mig insikten att ett entreprenadarbete kanske ser enkelt ut på ritningsbordet, men att det i praktiken kräver en ständig samordning och förmåga att anpassa sig till olika situationer.

Miljön på oljeraffinaderiet är minst sagt lite annorlunda: rörgator och ventiler finns praktiskt taget överallt, flamskyddskläder, skyddshandskar, glasögon o.s.v. ska vara på under hela vistelsen ute på anläggningen, alla arbeten kräver särskilda tillstånd eftersom det är explosivt område och det finns hela tiden andra entreprenörer som arbetar väldigt tight inpå vårt bygge.....Numera blir det alltså mestadels arbete utomhus och det är kul, så länge man slipper regn, hagel och snålblåst ;) .... Något som ändå alltid slår mig när jag går från bussen till raffinaderiet på morgonen är den uppseendeväckande vyn som jag möts av. Den inhyser, passande nog, en liten känsla av jul såhär i mitten av ett regnigt december!

// Johan