×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6