Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

En trainees vardag

En trainees vardag

Jag som skriver det här heter Johanna Jeppsson och jobbar som biträdande projektledare på Västfastigheter. Västfastigheter är en del av Västra Götalandsregionen och förvaltar sjukhusfastigheter i regionen, men även naturbruks- och folkhögskolor samt kulturfastigheter som exempelvis botaniska trädgården i Göteborg. Jag arbetar på projektenheten i Göteborg där bland annat Sahlgrenska, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus ingår.

Hur hamnade jag här då? Jag har läst Civilingenjör i Industriell ekonomi och det var inte helt självklart att jag skulle hamna i samhällsbyggnadsbranschen. Utbildningen är väldigt bred och innehåller en vid blandning av teknik, ekonomi, matematik och projektledning. När möjligheten kom att få driva projekt och vara med att bygga framtidens sjukhus var det lätt att tacka ja! Traineeprogrammet gjorde såklart valet lättare eftersom att jag skulle få möjlighet att lära känna branschen mer, fördjupa min kunskap och bredda mitt nätverk. Idag är jag väldigt glad över att jag är en del av Framtidens Samhällsbyggare omgång 4. Jag har lärt mig massor den senaste tiden, både om mig själv och om branschen.

Vid de senaste utbildningsdagarna gick vi igenom gruppens drivkrafter. IPU-analysen identifierar sex stycken: praktisk-ekonomisk, estetisk, individualistisk, social, teoretisk och traditionell, vilka talar om för oss varför vi gör det vi gör. Det blev många aha-upplevelser och var intressant att ta del av de andra traineernas drivkrafter och förstå mer om hur vi alla bidrar till gruppen på olika sätt. Genom att öka medvetenheten om våra drivkrafter kan vi använda våra styrkor bättre i vårt vardagliga arbete!

Just nu befinner jag mig på mitt hemföretag Västfastigheter, på vårt kontor i Mölndal. Om ett år sitter jag antagligen på vårt nya kontor, Regionens Hus, som ni ser på bilden. Jag är inblandad i olika projekt som är i olika faser, vilket innebär en del farande till olika platser för möten. Variationen uppskattar jag mycket i mitt arbete. Jag är med som bitr. projektledare i nybyggnadsprojektet Högsbo Specialistsjukhus. Detta sjukhus kommer bli en del i att utveckla och modernisera sjukvården med hjälp av ny teknik, nya arbetssätt, effektiva försörjningsprocesser och flexibla lösningar. Framtidens sjukhus helt enkelt! Byggnaden kommer att stå där flera decennier framöver och det är viktigt att vi tänker och bygger rätt från början. Vi går nu in i arbete med rumsfunktionsprogram och projektering. Förutom detta har jag även drivit några egna mindre ombyggnadsprojekt på Sahlgrenska, bland annat ombyggnad av en föreläsningssal och ett rondrum.

Idag har jag träffat Darko, som ska komma hit under breddningsperiod 2 i april, för en avstämning. Det börjar bli dags att samla ihop mina egna projekt, lämna över till kollegor och förbereda mig inför nästa breddningsperiod. Själv ska jag vara på Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, och jag ser fram emot att lära mig mer om deras del i branschen. Nästa vecka väntar en intern projektledarutbildning på 3 dagar på Västfastigheter. Parallellt med detta rullar arbetet med trainee-gruppens case, med andra ord så är det mycket roligt på gång!

Johanna Jeppsson
Biträdande Projektledare, Västfastigheter