Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Slutet av traineeprogrammet är början på något nytt

Slutet av traineeprogrammet är början på något nytt

Idéseminariet för oss i Framtidens Samhällsbyggare omgång 3 närmar sig med stormsteg. Det är endast 3 veckor kvar av traineeprogrammet som avslutas den 27:e oktober i samband med idéseminariet.

Jag befinner mig i dagsläget på Inhouse Tech som är ett konsultföretag. I och med att traineeperioden snart är slut börjar man genast blicka tillbaka på det senaste året. Min första känsla är att jag är oerhört glad att jag fått chansen att se branschen från olika perspektiv. Jag arbetar på det privata entreprenörföretaget Peab Anläggning. Min första breddningsperiod spenderade jag på Lerums kommun där jag fick se en mindre kommuns övergripande arbete. Min andra breddningsperiod hade jag på Kretslopp & Vatten i Göteborgs stad där jag från den övergripande bilden istället fokuserade på förvaltningens detaljfrågor om stadens kretslopp. Nu arbetar jag istället på ett konsultföretag vilket fullbordar mina breddningsperioder på ett utmärkt sätt. Jag har alltså inom loppet av 14 månader fått insyn i en liten kommun, en förvaltning i en stor kommun, ett privat konsultbolag och jag är själv anställd hos en privat entreprenör. Inte så illa, eller hur?

Detta har gett mig ett oerhört brett perspektiv på branschen men även en stor förståelse för hela byggprocessen. Detta märker jag tydligt när jag diskuterar branschfrågor med kollegor som också är nya i branschen men som istället spenderat sitt första år i branschen i ett och samma företag. Det må hända att dessa personer fått en större inblick i det egna företaget men i diskussionerna framgår det väldigt tydligt att dem inte alls har en lika stor förståelse för hela branschen och byggprocessen.

Det skall nu bli oerhört skönt att avsluta det första kapitlet och istället fokusera fullt ut på att arbeta på sitt egna företag. I och med att vi inte längre kommer ha några utbildningsdagar, inga CMB-seminarier, inga Casemöten och inga breddningsperioder kan man istället söka nya utmaningar och fortsätta utvecklas på det egna företaget. Detta betyder dock inte att arbetet med Framtidens samhällsbyggare slutar här. Tvärtom, traineeprogrammet må snart vara slut men det är nu vi skall använda det vi lärt oss för att förbättra branschen. Ett av målen med programmet är att vi som deltagit i programmet bättre skall kommunicera och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. I och med att vi arbetar inom hela branschen kan vi på olika håll försöka förändra branschen och det gör vi bäst genom att bibehålla kontakten och kommunicera med varandra.  Genom att vi har en förståelse för branschen i helhet kan vi tillsammans arbeta för att öka förståelsen och samverkan för de involverade företagen i branschen.

Jag hoppas att vi syns på Idéseminariet den 27:e oktober!

Tack för mig!

Mohammed Daebes
Peab Anläggning AB