Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Ett år senare...

Ett år senare...

Snart har det gått ett år sedan jag och 17 andra glada traineer träffades för första gången på GR. Vilken resa det har varit nu när jag tänker tillbaka på min och mina vänners tid och utveckling under året. Vi har gått från att alla var väldigt försiktiga och avvaktande och väntade på att någon skulle ta initiativet till att alla är delaktiga och arbetar effektivt tillsammans. Vi har nog lärt oss att trots våra olikheter och bakgrund fungerar vi bra tillsammans.

Vi har lärt oss mycket från våra utbildningsdagar, våra breddningar och att arbeta tillsammans med vårt case.
Under våra utbildningsdagar har vi pratat om grupputveckling, feedback, IPU, konflikthantering, stresshantering, utvecklande ledarskap och mycket mer.
På mitt hemmaföretag har jag hunnit med flera olika projekt och fått flera ansvarsområden. Mina breddningsperioder har gett mig bättre helhetsperspektiv och jag har fått möjligheten att skapa många kontakter. Jag har fått arbeta med kalkylering och arbeta ute i produktion hos Peab Göteborg, fått möjlighet att arbeta på bygglovsenheten på Lerums kommun och om några veckor väntar åtta veckor hos Trafikkontoret i Göteborg. Det har varit många nystarter, många främmande människor och nya arbetsområden som har hjälpt mig att utvecklas och utvidgat min syn att se saker och ting.

Det känns väldigt glädjande att jag har fått chansen att vara med i programmet och fått en så bra erfarenhet som är väldigt svår att få. Jag ser fram emot framtiden och att få arbeta med mina goda traineekollegor som blir mina branschkollegor.

Det börjar dra ihop sig nu. Det återstår endast två månader kvar av programmet och vårt idéseminarium närmar sig med stormsteg. Vi kommer att presentera vårt casearbete, insikter och tankar kring traineetiden och branschen ur vårt perspektiv. Vi kanske ses på idéseminariet den 27de oktober.

Tack för mig!

Shanaz Hasan
Park- och naturförvaltningen, Göteborgs stad