×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Är du också en invandrad arkitekt?

Vad hade varit bättre just för dig som har pluggat utomlands och kommit till Sverige och inte har någon aning om byggprocessen i detta land. Du som inte har samma bakgrund som alla andra i byggbranschen i Sverige men verkligen vill förstå dem bättre och samarbeta med dem. Du som kanske har pluggat eller arbetat i ett land som har ett helt annat system där allting är grundat på individuella arbeten. Vad hade varit bättre just för dig än att få chansen att få vara en av de traineer som får en snabb utveckling både personligt och i grupp samtidigt som du får en bred förståelse av olika aktörer i byggbranschen? Jag är den lyckligaste bygglovsarkitekten som får vara en del av traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Jag är den lyckligaste människan som kommer att få mest nytta av programmet eftersom jag inte har min studiebakgrund i Sverige. För mig känns det som att jag är den som lär sig något nytt varje dag, är sugen på att veta mer och vill vara en viktig del av Sveriges framtid.   Vi i traineegruppen började den andra breddningsperioden vecka 15 precis innan påskhelgen och det var bra timing kände jag för att få vila mig och vara redo för en helt ny utmaning på Lokalförvaltningen Göteborgs Stad. Lokalförvaltningen har ansvar för nybyggnation och upprustning av förskolor, skolor, äldreboenden och gruppbostäder (BmSS) i Göteborg. Under min breddningsperiod (cirka två månader) ska jag vara på Serviceavdelningen istället för min traineekollega som är anställd där som VVS-ingenjör. Jag ska även vara på Projektavdelningen och Fastighetsavdelningen och få en inblick i deras arbete och under tiden få egna uppgifter att jobba med.   I traineeprogrammet ingår även två utbildningsdagar per månad där vi börjar med en incheckning och avslutar med en utcheckning. Senaste gången fick vi under incheckningen uppgiften att i par rita av varandra utan att titta på pappret medan vi berättade vad vi vill göra om 10 år. Sen under utcheckningen fick vi tejpa bilden som vi ritat på vår rygg och skriva en positiv egenskap på varandras bilder. Dessa övningar gav mig förståelse för mina kollegors framtidsplaner och även en bra känsla av att få veta deras tankar om mig.   Under de senaste två veckorna har vi även arbetat i fysiskutformningsgruppen med att ta fram strategier för casets mål. Vi har även arbetat fram en 3D-modell över området som vi arbetat med för att presentera i storgrupp och arbeta vidare där.   Tänk dig att vara en arkitekt i grunden och komma till en helt annan värld där du ska få en förståelse av driftteknik och tekniskt arbete. Tänk dig att få göra det tillsammans med andra. Det är en möjlighet som man lär sig mycket av.

Hoda Rajabi
Bygglovsarkitekt på Sektor samhällsbyggnad i Lerums kommun

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6