×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

10 sätt att få en planarkitekt att förstå dig

”Vi står inför en gigantisk och snabb utbyggnad av våra städer. Samtidigt blir stadsbyggnadsprocessen allt mer komplex” - Peter Santesson, initiativtagare till kursen Komplexitet och konflikter i stadens byggande på KTH. Kursen är ett av flera initiativ till att förbättra processerna i samhällsbyggarbranschen. Ett annat initiativ är traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare.

 

Platsen är GR’s föreläsningssal ”fyran” i Gårda:

Det är torsdag, någon gång på eftermiddagen. Luften är kvav. I rummet är vi sexton traineer, en processledare och fyra casebeställare. Vi diskuterar vilka som är knäckfrågorna och hur vi ska ta oss framåt i det case som vi har tagit oss an för att öva oss på förståelse och samverkan mellan aktörer i branschen.

 

Hemma:

Jag ser en reklam från TV 2 Danmark på Twitter. I videoklippet ”All That We Share” ser vi ett antal människor stå på en scen. De är åtskilda av linjer målade på golvet som definierar dem i olika grupper. Exempelvis ”höginkomsttagare och låginkomsttagare”. En röst läser upp ett fråga. ”Vilka älskar att dansa?” Ett tjugotal går in mot mitten. De som nu står i mitten älskar alla att dansa. ”Jag blev mobbad”. Några går i mot mitten. Klippet försöker säga att alla har något gemensamt. Det är så mitt i prick. Det är då jag inser, det här måste vi testa i traineegruppen. Det är då jag inser att vi kanske ändå inte är så olika.

 

Tillbaks till GR:

”Vad skulle det kosta att riva delar eller flera våningar av ett flerbostadshus?” frågar någon i gruppen. ”Vad skulle hända om man vänder på frågan? Vad kostar det att inte göra det?” undrar Christian Sandblom, processledare på GR. Det är där jag fastnar. Slutar lyssna fokuserat. Varför ställer vi oss inte den frågan oftare? Hur lär jag mig knepen som får andra att stanna upp och ifrågasätta sitt eget sätt att tänka?

Jag antar att det inte är första gången ni läser att vi står inför en snabb utveckling av våra städer? Sveriges Arkitekter gick för ett par veckor sedan ut med ett öppet brev till Göteborgs ledande politiker och tjänstemän där de bl.a. beskrev den etiska stressen kommunala tjänstemän känner. Bland annat inför denna snabba utbyggnad, täta exploatering och en orimlig arbetsbelastning i och med den kraftigt ökade bostadsproduktionen. Hinner vi med kvalitet? Blir det en god och långsiktigt hållbar livsmiljö?

 

Dem kallar oss trainees

Tanken med traineeprogrammer är att vi ska bli en del av lösningen på problemet med samverkan i samhällsbyggnadsbranschen. Det är en svår nöt att knäcka, som hela branschen, med miljoner människors samlade erfarenhet och kunskap ännu inte lyckats lösa. Men vi nystar i den, dagligen.

Hur då, kanske ni undrar? Vi frågar. Vi är nyfikna. Vi försöker vara orädda och vi utmanar oss själva. Vi väljer den svåraste punkten när vi på en utbildningsdag ska välja en av tre punkter som vi vill utveckla och förbättra hos oss själva. Den där punkten, ni vet, som man inte ens vill erkänna för sig själv att den finns.

 

10 sätt – vad jag har lärt mig hittills

Du började kanske läsa det här blogginlägget för att du ville lära dig tio sätt att få en planarkitekt att förstå dig? Det finns inte tio sätt. Det finns ingen genväg. Oavsett vem du ska försöka förstå, så är lösningen den samma. Kommunikation. Vems är då ansvaret att vi förstår varandra? Det krävs 100 % ansvar från alla parter. Det krävs att man lyssnar med alla sinnen, hör det som inte sägs. Det krävs mod, att ta olika roller. Att vara den irriterande personen som jämt ifrågasätter och stoppar upp effektiviteten, eller att ta rollen som den som tänker på att alla ska känna sig involverade. Det krävs att du förstår vilken roll du tar i olika sammanhang och varför. Det behövs att du frågar dig själv, när du sitter i ett möte, vilken roll saknas här? Exempelvis, om alla på mötet försvarar sin sakfråga utan att försöka förstå varandras perspektiv kanske du måste ta rollen som den som håller med och försöker förstå allas perspektiv, att vara den som medlar? Kanske behövs en person som vågar ställa frågan varför alla på mötet intar en försvarsinställning?

 

I förmiddags, GR igen, föreläsningssal ”femman”:

Vi sitter i grupper om fyra. Fyra av fyra känner igen sig i beteendet att zooma ut. När man inte förstår, när det blir komplicerat, ointressant eller man behöver en paus. Delaktighet – något som kan göra att man inte zoomar ut och en viktig komponent för att förstå varandra. Var delaktig i mötet, fråga en riktigt dum fråga, vänd på frågan. Vad händer om vi inte kommunicerar? Blir det kvalitativa städer då?

 

Vi är kanske mer lika än vad vi tror.

 

Alexandra Blennow, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Göteborgs-Posten, 01/04/2017, " Bygglarmet: Vi hinner inte med" http://www.gp.se/nyheter/bygglarmet-vi-hinner-inte-med-1.4177298
TV 2 Danmark, ”All That We Share” https://www.youtube.com/watch?v=jD8tjhVO1Tc

 

 

 

Mittemellan breddningsperiod 1 och 2

Mittemellan breddningsperiod 1 och 2

Det känns som om jag precis nyss kom tillbaka till Lokalförvaltningen, efter en mycket givande breddningsperiod på Riksbyggen och studieresa till Berlin, men redan om en månad är det dags för nästa breddningsperiod som denna gång blir på Kungsbacka kommun för min del. Samtidigt som jag verkligen ser fram emot ytterligare en breddningsperiod, och alla de erfarenheter som det för med sig, så önskar jag att jag hade haft lite mer tid mellan breddningsperioderna att spendera på mina arbetsuppgifter på mitt ”hemföretag”. Den främsta anledningen till detta beror på att jag ganska nyligen tilldelats ett nytt ansvarsområde som jag ser fram emot att sätta mig in i ordentligt.

Jag som nu tagit över skrivandet här i bloggen heter Maria Andersson och är anställd på Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad, där jag jobbar som VVS-ingenjör på Serviceavdelningen, område Driftteknik och enheten för Inneklimat. Lokalförvaltningen bygger och förvaltar stadens skolor, förskolor, äldreboenden och boenden för personer med funktionsnedsättning. Vi på Driftteknik ansvarar för driften av lokalernas värme- och ventilationssystem.

Jag har nyligen fått förtroendet att ta över områdets ansvar för en process eller arbetssätt som vi på Lokalförvaltningen kallar för EKSID, effektiv och kvalitetssäkrad idrifttagning. EKSID syftar främst till att minimera uppkomsten av fel i nya och ombyggda fastigheter. Implementeringen av detta arbetssätt har inte gått som förväntat så en utvecklingsgrupp, med representanter från Lokalförvaltningens olika avdelningar, har fått i uppdrag att se över arbetssättets rutiner och ta fram en införandeplan för en nystart av EKSID. Jag har fått privilegiet att vara med i denna grupp. Utöver mitt nya ansvarsområde hör drift- och energioptimeringar till mina arbetsuppgifter och så småningom är tanken att jag även ska ansvara för olika typer av VVS-uppdrag.

Varierad vardag

En av de saker jag gillar allra mest med att vara trainee i Framtidens samhällsbyggare är att vardagen är så varierad. Ena stunden jobbar jag med något som rör caset vilket kan vara möten i storgrupp eller i olika ansvarsgrupper, intervjuer och möten med relevanta personer i branschen som kan ha viktig input till caset eller någon form av individuellt arbete. Andra stunden lägger jag tid på saker som rör traineeprogrammet i stort vilket förutom utbildningsdagar, mentorträffar, byggluncher och CMB-frukostar på senaste tiden även innefattat en utvärdering av den första breddningsperioden och av studieresan. Övrig tid lägger jag som trainee på olika typer av arbetsuppgifter från mitt ”hemföretag”, Lokalförvaltningen, eller från något av de tre olika breddningsföretagen jag kommer befinna mig på under två månader vardera.

Utbildningsdag med fokus på drivkrafter

I början av månadsskiftet hade vi som vanligt en utbildningsdag, denna gång var det drivkrafter som stod på agendan. Innan själva utbildningsdagen fick vi traineer var och en träffa en av våra processledare på GR för att få en individuell återkoppling och coaching kring detta, vilket baserades på resultatet av det personlighetstest (IPU-analys) som vi gjorde tidigare i våras. IPU-analysens drivkrafter är indelade i sex olika kategorier; teoretisk, praktisk-ekonomisk, estetisk, social, individualistisk och traditionell och kan besvara varför vi människor gör som vi gör i olika lägen. Vad är det som driver oss till detta? En person som till exempel har en stark individualistisk drivkraft kanske gör en viss sak för egen vinning, medan en person som har en stark social drivkraft kanske gör en viss sak för att den vill hjälpa andra.

Väl på utbildningsdagen blev vi indelade i smågrupper där vi i tur ordning presenterade vår svagaste och våra två starkaste drivkrafter för övriga i gruppen och hur vi tror att dessa drivkrafter påverkar oss i vårt arbetsliv och i vardagen. De andra i gruppen fick sedan bland annat ge återkoppling gällande vad de har sett och upplevt av personens drivkrafter i verkliga livet och hur personen skulle kunna använda sina starkaste drivkrafter i det gemensamma casearbetet. Vi gick även igenom hur fördelningen av drivkrafter ser ut i traineegruppen i stort med hjälp av olika övningar och visualiserade de två starkaste och den svagaste drivkraften från alla i trainegruppen i ett så kallat grupphjul. I grupphjulet visas bland annat att flest personer i traineegruppen har teoretisk drivkraft som sin starkaste och estetisk som sin svagaste drivkraft.

Som så många gånger förr gav denna utbildningsdag mig nya värdefulla insikter att bära med mig och använda mig av framöver både privat och i arbetslivet. Dels har jag fått en ökad självkännedom men även en ökad förståelse för varför andra agerar som de gör i olika lägen. Jag tror också att vi som grupp fick viktiga insikter under denna utbildningsdag som kommer vara till stor nytta i vårt fortsatta arbete med caset. Dels då vi alla fått en ökad förståelse för vad som motiverar övriga i gruppen vilket vi förhoppningsvis bättre kommer kunna ta tillvara på och utnyttja, men även för att bättre kunna hantera eventuella konflikter framöver som kan uppstå till följd av att olika personers drivkrafter i gruppen inte samverkar.

Casearbetet

Arbetet med caset har involverat många olika moment på sistone. Några i gruppen har jobbat med att sammanställa våra upplevelser av studieresan i en reserapport. Fokusgrupperna har framfört sina krav och önskemål i form av en kravspecifikation till gruppen för fysisk utformning som i sin tur börjat sammanställa detta för att ha något att förhålla sig till i arbetet med att skapa ett gestaltningsförslag.

Från det att vi kom hem från studieresan har vi traineer setts i storgrupp en gång i veckan. Detta har varit nödvändigt då vi behövt strukturera upp hur vi bäst lägger upp arbetet framöver. De senaste tillfällena har bestått av mycket spännande diskussioner där även en hel del beslut kunnat fattas. Vi har bland annat bildat två nya grupper som ska underlätta vårt fortsatta arbete. En grupp ansvarar för innehåll och upplägg av idéseminariet som vi kommer ha i slutet av oktober och den andra gruppen ansvarar för dispositionen av den skriftlig rapport som kommer innehålla vårt underbyggda förslag på hur Friskväderstorget bör utvecklas.

I slutet av månaden är tanken att vi ska presentera det vi hittills kommit fram till för våra beställare på Framtiden och Bostadsbolaget samt för representanter på CMB. Under senaste mötet i storgrupp behandlade vi därför punkter gällande vad vi själva vill få ut av detta tillfälle och vad vi tror att våra beställare vill få ut av det samt vad vi som grupp måste göra fram tills dess att den så kallade mittpresentationen faktiskt äger rum.

Avslutningsvis

I traineegruppen försöker vi hitta på lite roliga saker utanför arbetstid som inte rör vårt casearbete. Personligen känner jag att det har blivit lite för lite av den varan på sistone. Jag och mina tre trainee-kollegor som ansvarar för planeringen av dessa aktiviteter är hur som helst i full gång med att spåna på kommande roligheter och lämpliga datum.

I fredags var sista ansökningsdagen för de tjänster som ingår i nästa omgång av detta fantastiska traineeprogram. Jag vill passa på att önska alla sökande lycka till i den kommande rekryteringsprocessen. Det ska bli spännande att se vilka som kommer ansluta sig till skaran av framtidens samhällsbyggare.