×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

10 sätt att få en planarkitekt att förstå dig

”Vi står inför en gigantisk och snabb utbyggnad av våra städer. Samtidigt blir stadsbyggnadsprocessen allt mer komplex” - Peter Santesson, initiativtagare till kursen Komplexitet och konflikter i stadens byggande på KTH. Kursen är ett av flera initiativ till att förbättra processerna i samhällsbyggarbranschen. Ett annat initiativ är traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare.

 

Platsen är GR’s föreläsningssal ”fyran” i Gårda:

Det är torsdag, någon gång på eftermiddagen. Luften är kvav. I rummet är vi sexton traineer, en processledare och fyra casebeställare. Vi diskuterar vilka som är knäckfrågorna och hur vi ska ta oss framåt i det case som vi har tagit oss an för att öva oss på förståelse och samverkan mellan aktörer i branschen.

 

Hemma:

Jag ser en reklam från TV 2 Danmark på Twitter. I videoklippet ”All That We Share” ser vi ett antal människor stå på en scen. De är åtskilda av linjer målade på golvet som definierar dem i olika grupper. Exempelvis ”höginkomsttagare och låginkomsttagare”. En röst läser upp ett fråga. ”Vilka älskar att dansa?” Ett tjugotal går in mot mitten. De som nu står i mitten älskar alla att dansa. ”Jag blev mobbad”. Några går i mot mitten. Klippet försöker säga att alla har något gemensamt. Det är så mitt i prick. Det är då jag inser, det här måste vi testa i traineegruppen. Det är då jag inser att vi kanske ändå inte är så olika.

 

Tillbaks till GR:

”Vad skulle det kosta att riva delar eller flera våningar av ett flerbostadshus?” frågar någon i gruppen. ”Vad skulle hända om man vänder på frågan? Vad kostar det att inte göra det?” undrar Christian Sandblom, processledare på GR. Det är där jag fastnar. Slutar lyssna fokuserat. Varför ställer vi oss inte den frågan oftare? Hur lär jag mig knepen som får andra att stanna upp och ifrågasätta sitt eget sätt att tänka?

Jag antar att det inte är första gången ni läser att vi står inför en snabb utveckling av våra städer? Sveriges Arkitekter gick för ett par veckor sedan ut med ett öppet brev till Göteborgs ledande politiker och tjänstemän där de bl.a. beskrev den etiska stressen kommunala tjänstemän känner. Bland annat inför denna snabba utbyggnad, täta exploatering och en orimlig arbetsbelastning i och med den kraftigt ökade bostadsproduktionen. Hinner vi med kvalitet? Blir det en god och långsiktigt hållbar livsmiljö?

 

Dem kallar oss trainees

Tanken med traineeprogrammer är att vi ska bli en del av lösningen på problemet med samverkan i samhällsbyggnadsbranschen. Det är en svår nöt att knäcka, som hela branschen, med miljoner människors samlade erfarenhet och kunskap ännu inte lyckats lösa. Men vi nystar i den, dagligen.

Hur då, kanske ni undrar? Vi frågar. Vi är nyfikna. Vi försöker vara orädda och vi utmanar oss själva. Vi väljer den svåraste punkten när vi på en utbildningsdag ska välja en av tre punkter som vi vill utveckla och förbättra hos oss själva. Den där punkten, ni vet, som man inte ens vill erkänna för sig själv att den finns.

 

10 sätt – vad jag har lärt mig hittills

Du började kanske läsa det här blogginlägget för att du ville lära dig tio sätt att få en planarkitekt att förstå dig? Det finns inte tio sätt. Det finns ingen genväg. Oavsett vem du ska försöka förstå, så är lösningen den samma. Kommunikation. Vems är då ansvaret att vi förstår varandra? Det krävs 100 % ansvar från alla parter. Det krävs att man lyssnar med alla sinnen, hör det som inte sägs. Det krävs mod, att ta olika roller. Att vara den irriterande personen som jämt ifrågasätter och stoppar upp effektiviteten, eller att ta rollen som den som tänker på att alla ska känna sig involverade. Det krävs att du förstår vilken roll du tar i olika sammanhang och varför. Det behövs att du frågar dig själv, när du sitter i ett möte, vilken roll saknas här? Exempelvis, om alla på mötet försvarar sin sakfråga utan att försöka förstå varandras perspektiv kanske du måste ta rollen som den som håller med och försöker förstå allas perspektiv, att vara den som medlar? Kanske behövs en person som vågar ställa frågan varför alla på mötet intar en försvarsinställning?

 

I förmiddags, GR igen, föreläsningssal ”femman”:

Vi sitter i grupper om fyra. Fyra av fyra känner igen sig i beteendet att zooma ut. När man inte förstår, när det blir komplicerat, ointressant eller man behöver en paus. Delaktighet – något som kan göra att man inte zoomar ut och en viktig komponent för att förstå varandra. Var delaktig i mötet, fråga en riktigt dum fråga, vänd på frågan. Vad händer om vi inte kommunicerar? Blir det kvalitativa städer då?

 

Vi är kanske mer lika än vad vi tror.

 

Alexandra Blennow, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Göteborgs-Posten, 01/04/2017, " Bygglarmet: Vi hinner inte med" http://www.gp.se/nyheter/bygglarmet-vi-hinner-inte-med-1.4177298
TV 2 Danmark, ”All That We Share” https://www.youtube.com/watch?v=jD8tjhVO1Tc

 

 

 

Förberedelse inför sista breddningsperioden

Förberedelse inför sista breddningsperioden

Hej igen!

Detta är mitt andra inlägg i bloggen för den fjärde omgången av framtidens samhällsbyggare. Räknat från mitt första blogginlägg så har jag hunnit med att avverka min andra breddningsperiod på Västfastigheter och förbereder mig inför den sista. Sista breddningsperioden ska jag spendera på en av stadens förvaltningar, Kretslopp och vatten.

Den andra breddningsperioden spenderade jag hos Västfastigheter. Jag fick chansen att vara ute på totalt fyra olika projekt, Östra Sjukhuset, Mölndals Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhus samt Högsbo sjukhus. Här fick jag en bred inblick i projektledarnas vardag. Jag träffade även anställda som arbetar med drift, underhåll och förvaltning av olika slag men även verksamheten på sjukhusen. Det som jag fann extra givande var mindre projektmöten där vi ansvarade för projektledningen. Vi samlade konsulter och verksamheten för att diskutera en mindre om- och tillbyggnad. Verksamheten bidrog med sina behov och hur lokalerna används samtidigt som projektet var av en skala som var lätt att omfamna. Informationen som delgavs från verksamheten var enormt viktig för alla inblandande men även slutprodukten. Jag hann även med att få arbeta med en gammal klasskamrat som kommit in bra i sin roll som projektledare på Västfastigheter, vi utbytte idéer, perspektiv samt blickade tillbaka på våra tidiga dagar som studenter. Jag vill passa på att tacka alla på Västfastigheter för en riktigt bra breddningsperiod och önskar er alla lycka till ute i projekten.

Mellan breddningsperioderna har jag varvat med perioder på mitt hemföretag Peab Anläggning AB. På Peab har jag varit tillbaka på mitt ”hemprojekt” där vi driver anläggningsarbeten för en tredje kontorsbyggnad på området Lyckholms. Jag har varit på studiebesök på projektet Platinan, som är en nybyggnation kring centralenområdet som uppgår till ca 60 000 kvm lokalyta. Under en vecka har jag fått följa med våra egna geotekniker. Geoteknikerna hjälper till ute i projekten där de agerar som en stödfunktion. Eftersom jag själv läst geoteknik och skrivit ett examensarbete inom ämnet var det väldigt kul att få utforska geoteknikernas vardag. Detta är en bland många av fördelarna med att vara trainee, att vi har möjligheten att utforska just det som vi själva finner intressant. Själv ser jag resan som trainee som ett oändligt bygge, där vi bit för bit bygger på med mer kunskap och erfarenhet. Man skulle kunna likställa det med stora infrastruktursatsningar och byggprojekt. Först bryter man ner det i en skala som går att visualisera, för att sedan ta sig an olika delmål som driver projekten stegvis framåt mot färdigställandet av en verklig produkt. Även efter produkten är levererad så lever det man engagerat sig i vidare och växer inom oss. Vi utvecklas, även om vi ibland har svårt att övertyga oss själva om att detta, så sker det undermedvetet.

Nu är det en vecka kvar innan jag ska ta mig an den sista breddningsperioden på Kretslopp och vatten (KoV). Som trainee kommer jag vara placerad på avdelningen stadsbyggnadsenheten under avdelningen utveckling och projekt i Hjällbo. Här kommer jag få ta del av hur Göteborgs stad arbetar med VA-frågor i detaljplaneprocessen – från planbesked till antagen plan. Jag kommer även att följa med handläggare på möten i olika detaljplaneärenden och projekt, hjälpa till med tillhörande uppgifter, dessutom kommer jag få en större uppgift i form av en dagvattenutredning att arbeta på under min tid hos KoV. På Lyckholms utför vi just nu VA-arbeten, så det ska bli riktigt spännande att få ta del av vad som händer med vattnet innan det slutligen distribueras fram till oss, men även vad som händer med spill och dagvatten efter det vi kopplat på oss på nätet. KoV förvaltningen är politiskt styrd, ledd av vattennämnden i Göteborg Stad. Båda mina tidigare breddningsperioder har varit ledda av nämnder. När det gäller infrastruktursatsningar har politiken en avgörande roll för om projekten blir av eller ej. Ser man till vårt uppdrag i traineegruppen så avgör politiken även där i fall Sverige kommer få en ny höghastighetsbana. På tal om politik så närmar sig riksdagsvalet med rasande fart! Något som också närmar sig är vår presentation av vårt idéseminarium, hoppas vi ses där!

Hälsningar

Darko