Ansökningen har öppnat

I en bil körande genom en stad på Taiwans västkust, för nästan exakt två år sedan, kommer jag för första gången i kontakt med traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Jag är utbytesstudent under mitt fjärde år på Chalmers och har börjat fundera på vad jag ska göra efter examen. Där, i bilen, efter en dagsutflykt till en taiwanesisk bergsby, när mörkret fallit surfar jag runt på min smartphone. I skenet av neonskyltarna som susar förbi i mörkret utanför hittar jag till min förtjusning denna hemsida. Ansökningsperioden för den första omgången av Framtidens samhällsbyggare har precis öppnat och jag blir imponerad över programmets upplägg. Det programmet vill jag söka.

Om vi snabbspolar fram ett år sitter jag framför datorn och väntar på att ansökningen för Framtidens samhällsbyggare omgång två öppna. Flera gånger om dagen uppdaterar jag webbläsaren för jag vill verkligen hinna ansöka till programmet innan jag åker utomlands igen för att göra fältstudien till mitt exjobb. Två dagar innan flygplanet lyfter landar min ansökan hos Kretslopp och vatten.

Nutid och ytterligare ett år fram i tiden är jag anställd projektingenjör på Kretslopp och vattens stadsbyggnadsenhet och trainee i Framtidens samhällsbyggare. Efter programmets slut kommer jag att jobba med detaljplaner och exploateringsprojekt på heltid men under dessa 14 första månader består min vardag av så mycket mer. För tillfället är jag ute på Kretslopp och vattens driftenhet och ser hur man rent fysiskt jobbar med dricks- och avloppsledningsnätet i Göteborg. Snabbspolar vi framåt en månad är jag på Ale kommun och spolar vi ytterligare fem månader fram är jag på White. Dessutom varvas dessa perioder av utbildningsdagar och casearbete.

I måndags, den 14 mars, öppnade ansökan till tredje omgången av Framtidens samhällsbyggare. Ansökan är öppen till den 10 april och jag vill verkligen uppmuntra dig att söka. Vare sig du gått in på bloggen ofta och vetat att du vill söka länge eller om du just fick veta om Framtidens samhällsbyggare så sök. Att vara del av Framtidens samhällsbyggare är en fantastisk upptäcktsfärd; både i Göteborgsregionen, i samhällsbyggarbranschen och i dig själv. Om du har frågor om hur det är att vara trainee och jobba på de olika företagen och förvaltningarna så kontakta oss nuvarande traineer, vi svarar gärna på era frågor och funderingar. Du hittar från och med idag våra mejladresser under fliken Ansökningsinformation. Snabbspolar vi ett år fram är det kanske du som sitter här och funderar över hur det går till när tiden går, med massor av nya erfarenheter och insikter i bagaget.

Lycka till med din ansökningar - vi ser fram emot att träffa dig i höst!

/Anna Ohlin

Utsikt från kontor

PS. Först tänkte jag ta med en bild på mig när jag gör en inmätning i ett schakt men eftersom jag faktiskt spenderar största delen av min tid på kontoret är här en bild från mitt fönster. Bilden överst är från vårt studiebesök i Rotterdam (en stad som har många likheter med Göteborg).

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6