×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Breddning och beteenden

Hej på er! Jag heter Emma Olsson och är anställd på Stadsbyggnadskontoret på den strategiska avdelningen. Avdelningen ansvarar bland annat för att ta fram den nya översiktsplanen för Göteborg och jag är anställd för att jobba med frågor som rör mobilitet och stadsutveckling. Jag är nu på breddning på Trafikkontorets samhällsplaneringsenhet men gör inhopp i enheterna för detaljplanering, analys, utformning och mobilitet. Ett smörgåsbord - precis vad jag och min hemarbetsplats önskade av perioden. Vi såg det som ett tillfälle att vara i kontakt med enheter på Trafikkontoret som vi normalt sett inte möter så ofta och även en chans att försöka skapa en övergripande förståelse för organisationen. Jag har blivit superbra omhändertagen och har fått ett uppdrag som jag jobbar med mellan möten och casearbete vilket är både roligt och lärorikt.

Innan breddningen skulle starta fick vi ett tips av traineeprogrammets processledare för att få en så smidig övergång som möjligt i den nya arbetsplatsen. Jag tolkade det som sades som följande:
Försök att bli bekväma i förändring. Försökt att betrakta förändring som något som är konstant. Den sista meningen påminde mig om det fysikaliska begreppet entropi som handlar om naturens ständiga strävan efter oordning. Jag har försökt att bära detta med mig och jag tror att det har hjälpt mig att landa enklare i första breddningen med alla nya intryck och människor, fulla kalendrar, ett case som just nu är förvirrande, och för att inte glömma, december månad, som aldrig ska underskattas. 

För tillfället har vi ett fokus på beteenden i traineeprogrammet. Till detta har vi använt oss av DISA-testet som är en metod för att identifiera vad för typ av beteenden som man tenderar att ha. Testet ger bland annat förslag på hur vi vanligtvis kommunicerar, hur vi önskar att bli kommunicerade till, vad som motiverar oss och vad vi har för utvecklingsområden. Det visade sig att vi i gruppen har en rätt så stor spridning av olika beteendetyper och vi var även duktiga på att gissa varandras profiler. I samband med DISA-testet hade varje trainee ett personligt samtal med en processledare. Under samtalet fick jag chansen till både direkt feedback och stöttning i min yrkesroll vilket har varit mycket givande. Resultatet och rekommendationerna från DISA-testet är speciellt användbara i möten med andra människor och jag tror personligen att det vore bra att öka allmänkunskapen om detta ämnet. Jag är övertygad om att det skulle gå att effektivisera mycket av arbetet i branschen om vi lär oss lite mer om varför vi beter oss som vi gör. För hur tekniska frågor vi än kan sitta med ibland, så är vi bara människor som försöker lösa dem!

Emma Olsson
Stadsbyggnadskontoret
FS5

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6