Breddningsperiod ett avslutas

I och med januaris slut avslutas den första breddningsperioden och vi återvänder till våra hemföretag/organisationer. Det har varit en rolig och lärorik period på Peab. Det ska bli roligt att komma tillbaka till Lerum, se vad som har hänt under tiden man varit borta och vad man kommer att arbeta med framtill nästa breddning. Det blir en relativt kort period i Lerum nu, om bara åtta veckor är det dags för nästa breddning. Dessutom försvinner nästan hela nästa vecka då vi är på studieresa för att få kunskap och inspiration till caset.

Förra veckan skrev jag ingenting om vårt casearbete. Vi är i slutfasen av arbetsblock 1, intervjufasen, där vi intervjuat personer i olika organisationer för att få en bredare bild av Frölunda, vilka kvaliteter vi ska ta vara på och vad som borde förändras. Min grupp, där även Elin, Magnus och Yerko ingår, har i uppgift att intervjua allmänheten/medborgarna i Frölunda och Trafikverket. På fredag ska allting redovisas och det ska bli spännande att höra vad alla andra fått för svar från sina intervjuobjekt.

Ha det gött!
Rebecca

Sista Utvecklingsdagarna

Tillbaka från semestern

Att gå en traineeprogram med tidigare arbetserfarenhet

Studieresan del 2

Studieresan del 1

Brev från lokalförvaltningen

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

Felmeddelande

Breddningsperiod ett avslutas

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?