×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Byggbranschen talar inte alltid samma språk eller går åt samma håll

Detta blir nog mitt mest ärligaste inlägg någonsin på nätet. Men också just det vi saknar i byggbranschen - ärlighet. Jag tycker att det är dags att våra politiker tar sitt ansvar och blir mer delaktiga i byggbranschen och tar del av hur människan idag mår, hur människan samverkar men framför allt hur allt detta hänger ihop. Människan, samhället och tekniken.

Elaf var namnet och detta är mitt andra blogginlägg på Framtidens samhällsbyggare. Min första period spenderade jag på PEAB anläggning, min andra period var jag på White arkitekter och min sista tid kommer vara på trafikkontoret i Göteborgs stad.

Nu har det gått 2 veckor sedan vi avslutade vår andra breddnings period. De har varit 2 tuffa månader med allt vad det innebär. Denna gång visste jag mer vad jag ville få ut av min breddningsperiod och såg till att ta 100 % ansvar för att faktiskt gå därifrån med mer kunskap.

Vad har jag lärt mig då? Kort och gott, tid är pengar! denna typ av bransch liknar inte kommunen. Här arbetar man i en helt annan fart, andra förhållanden och på olika sätt. Kollegorna arbetade med både långsiktiga och kortsiktiga deadlines. Allt för att få till de sista touchen på projekten. Vissa deltog även i tävlingar, vilket var kul att hänga med på.

Vid ett tillfälle hade vi ett möte om ett bostadsprojekt, när en kollega som deltog i en tävling, går tyst in i rummet och fäller en tår. Vi får reda på att projektet tyvärr inte höll hela vägen och så ser den verkligheten ut. Allting håller inte alla gånger. Nya sätt att tänka på måste införas, nya vägar och idéer måste kunna tillämpas. Vi måste våga gå andra vägar för att nå samma punkter.

Byggbranschen talar inte alltid samma språk eller går åt samma håll.

Det mest intressanta tycker jag är att höra vad andra företag tycker om kommunen och hur vi kan förbättra oss. Detta blir värdefulla punkter som jag tar med mig tillbaka till Lerums kommun och delar med mig av. Jag tror att det är viktigt att vi förmedlar våra kunskaper vi får på våra breddningsperioder vidare till våra arbetsplatser. Det är just den biten som jag tror många inte inser är värdefull för att en förändring ska ske. 

Men jag tycker att det fortfarande är svårt att finna dem rätta orden för hur känslan är när man arbetar som trainee. Vi byter platser med varandra och får sitta på andras kontor, lära känna andras kollegor och även chefer. Vi skapar värdefulla kontakter, något som många aldrig göra. Detta handlar inte endast om att samverka och se branschen med andra ögon, detta handlar även om vår framtid, vår framtid att kunna ha friheten att kunna kontakta våra kollegor ute på olika företag. Vi blir som en länk.

Vill jag veta mer om ett projekt eller vill förstå en sak, så kan jag kontakta några av dem som jag har haft min breddningsperiod på. Men utöver detta så har jag även mina kollegor på traineeprogrammet att räkna med.

Från breddningsperioden till Caset. Det har hänt en massa spännande med Caset och våra Save the date inför vårt idéseminarium har blivit iväg skickade. Ett steg åt rätt riktning!

Denna vecka har vi traineerna kommit överens om att arbeta intensivt med Caset under 3 dagar innan vi går på semester. För sen när sommaren är över börjar vi vår sista breddningsperiod och sen är det inte mycket kvar till idéseminariet. Under dessa dagar är tanken att vi ska beta av så mycket jobb som möjligt och focuset kommer att handla om att vi tillsammans ska känna oss inspirerade, motiverade och taggade inför vårt arbete. 

 

Nu ska jag tagga inför Caseracet och därmed önska er en fin sommar! Vi ses där ute 

p.s bilden ovan är tagen från vår studieresa i Amsterdam. It was all a dream. Bästa känslan är när ens drömmar blir till verklighet. 

Elaf Ahmad
Lerums Kommun

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB