Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Framtiden ser onekligen ljus ut!

Framtiden ser onekligen ljus ut!

 

Hej!

Mitt namn är Mohammed Daebes och jag är anställd på PEAB Anläggning. Jag har studerat till Civilingenjör på Luleå Tekniska Universitet och ingår nu alltså i programmet Framtidens Samhällsbyggare. Ett program som jag hade höga förväntningar på och som än så länge varit helt fantastiskt. Jag startade min traineeperiod ute i produktionen där jag under tre månaders period fick vara med i mitt första byggprojekt! En spännande period som lärde mig mycket. Just nu är jag på Lerums kommun och har alltså gått från en privat aktör till en offentlig aktör. Jag har under min tid i Lerum exempelvis fått delta i byggmöten där Lerum varit beställare och där PEAB suttit på andra sidan bordet som entreprenör. Detta har varit jätte intressant och att vi traineer får tre breddningsperioder gör att vi får en förståelse för hela byggbranschen, vilket är otroligt bra när man kommer ut som ny i branschen. Det ger oss också en chans att förstå andra aktörer.  Det har nu gått nästan 5 månader sedan vi traineer påbörjade traineeprogrammet. Det har gått otroligt fort och vi har nu endast 2 veckor kvar på den första breddningsperioden.

Sedan det senaste blogginlägget har vi varit på ytterligare en av CMB:s byggluncher. Denna gång handlade föreläsningen om ”När skrotar vi ritningen”. En intressant föreläsning som handlade om BIM (Building Information Model) och VR (Virtual Reality) och hur teknologin sakta men säkert börjar implementeras mer och mer i byggbranschen. Detta ger oss en möjlighet att redan i ett tidigt skede se hur den tilltänka byggnaden ser ut genom att vi fritt kan röra oss i modellen, men även möjlighet att hämta ut all information som vi behöver utan att behöva gå igenom de traditionella ritningarna och beskrivningarna. Teknologin behöver fortfarande utvecklas men jag tror på att man inom en snar framtid kan skrota många av dagens pappershandlingar.


            

Arbete i fokusgrupperna


När det kommer till vårt Case har vi i traineegruppen sedan utbildningsdagarna arbetat mycket i fokusgrupperna. Vi är fyra fokusgrupper som arbetar på olika håll med olika ansvarsområden. För att varje grupp skulle få en förståelse var de andra grupperna var i sin process hade vi planerat in ett stormöte med fokus på metodpresentation. Mötet hölls på Inhouse Tech och där fick varje fokusgrupp presentera hur man angripit sitt område, vilka behov man har från storgruppen samt presentera de tankar och idéer man kommit fram till. Detta var väldigt givande och man märker hur varje fokusgrupp verkligen kommit fram med intressanta idéer om hur vi kan utveckla och förändra Friskväderstorget. Samtidigt ser man hur traineegruppen även kommer med bra förslag på hur vi i gruppen kan sätta bollen i rullning för att säkerställa att vårt arbete leder till något vettigt och inte bara mynnar ut i ett material som inte utnyttjas. Framtiden ser onekligen ljus ut i Göteborg och det gäller att kommunen, entreprenörer och andra aktörer satsar på att även utveckla förorterna.

Framtiden ser även väldigt ljus ut för oss traineer sett till programmets återstående nio månader men även sett till de närmsta veckorna. Vi har två veckor kvar innan vi återvänder till vårt hemföretag och samma vecka som vi återvänder åker vi på studieresa till Berlin!

Auf Wiedersehen!