Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Rundar av 2016 med bygglunch, föreläsning och grupparbete

Rundar av 2016 med bygglunch, föreläsning och grupparbete

För oss traineer har sista veckan på året snart gått mot sitt slut. I tisdags samlades vi för årets sista bygglunch på Chalmers och under eftermiddagen hade vi fokusgruppsarbete på Älvstranden utveckling. Nästa gång vi ses i samlad trupp är i början på januari 2017 vilket betyder att vi får lite välbehövlig jul- och nyårsledighet.

Efter bygglunchen lyssnade vi till föreläsningen Kulturkrockar sänker höga hus som handlade om hur ambitionen av att bygga höga hus ofta inte blir verklighet i en svensk kontext. Det finns ett antal faktorer som spelar in till att det ofta byggs lägre än vad man planerat från början. Bland annat handlar det om design, konstruktion, fasader, produktion och synpunkter från allmänheten. Ytterligare en anleding är bristen på vana att bygga högt i Sverige. Vi har inte jättemånga höga hus runt om i landet och de som finns når inte över 200 meter. Några av de mest kända höga husen är bland annat Turning Torso (Malmö), Gothia Towers (Göteborg), Victoria Tower (Kista), Malmö Live (Malmö) med mera. Nedan sitter Maria, David och Pia som precis ska smaka på den serverade fiskgratängen.

 

 

Väl på Älvstranden utveckling drog fokusgrupperna igång med sitt arbete. Vi i Trafik & mobilitetsgruppen utförde en workshop med syfte att undersöka om spårvagnshållplatsen Friskvädertorget kan flyttas till ett annat läge för att försörja torget på bättre sätt. Vi fick fram en hel del spännande idéer som vi ska arbeta vidare med nästa gång vi ses.

 

 

Klockan 16.00 fick vi besök av Joakim Arcari som arbetar för Botrygg. Joakim gav oss inblick i Botryggsmodell samt hur Botrygg tänker kring yteffektiva planlösningar som är en av nycklarna till att hålla hyrorna nere. Joakim berättade att Botrygg arbetar med Affordable housing som tillskillnad mot Social housing inte ger byggherrarna finansiella stöd att bygga. Affordable Housing är istället när privata fasgighetsägare bygger bostäder med justerade hyror för de som köper en lägenhet. Finansieringen sker genom vinst i byggda bostadsrätter som placeras i hyresrätterna. Arcaris föreläsning gav i alla fall mig hopp om att det faktiskt finns byggherrar som genuint vill förändra samhället och arbeta för att alla ska kunna ha råd med en lägenhet. Mycket uppfyllda och med en tro på att bostadssituationen kan förändras avslutade vi därefter årets sista traineesammankomst.

 

 

Tiden går så himla fort! Vi har redan avklarat 1/4 av traineeprogrammet, påbörjat vår första breddning och börjat planera studieresan. Om resterande tid går lika fort är vi bara en ögonblinkning från vårt slutseminarium (vilket verkligen känns läskigt och skoj på samma gång).

Nå väl, jag hoppas att vi kommer njuta under tiden fram tills dess och låta 2017 bli ett kreativitens år.

 


Innan jag går på julledighet vill jag passa på att presentera mig själv. Jag heter Sara Hedenskog och är anställd på Trafikkontoret, Göteborgs stad. Jag är utbildad samhällsplanerare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där jag studerat och arbetat sedan 2012. Efter examen fick jag en anställning som bitr. projektledare på ett konsultbolag där jag arbetade i 1.5 år innan jag fick chansen att bli en framtidens samhällsbyggare. I somras flyttade jag tillbaka till Göteborg igen efter 7 år på andra orter. "Det var på tiden" sa min familj när jag berättade att jag fått traineetjänsten och att jag flyttar hem igen....och jag kan hålla med, det var på tiden,  för det är nu Göteborg växer så det knakar och att få vara en del av den utvecklingen är otroligt inspirerande och spännande.

 

Med detta sagt önskar jag er alla en GOD JUL  och ett GOTT NYTT ÅR!