Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Från privat till kommunal aktör

Från privat till kommunal aktör

Hallå alla glada samhällsbyggare där ute!

Jag heter Andreas Knoop och är med i traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare. Denna gång var det min tur att dela med mig av mina erfarenheter och insikter från programmet hittills. Vi har ju faktiskt hunnit med en hel del på dessa drygt tre månader, vilket jag snart ska berätta mer om.

Jag är anställd som biträdande arbets-/projektledare på mitt hemföretag Peab Anläggning AB inom infragruppen. På Peab blev jag varmt välkomnad och där har jag spenderat mina första tre månader av programmet. För att få en så bred förståelse och erfarenhet som möjligt har jag redan fått prova på flera olika områden och arbetsmiljöer inom Peab. Inledningsvis fick jag möjligheten att ta fram en kalkyl och ett anbud på en större broreparation tillsammans med två erfarna kollegor. Jag och också varit ute på ett annat brobygge som arbetsledare. Två helt olika miljöer och roller, men som ändå direkt påverkar varandra och slutresultatet genom att skapa och ta vara på projektets förutsättningar. Detta var en oerhört spännande period som visade på vikten av bra samarbete, kommunikation och ledarskap. Bilderna nedan visar hur vi lyfter en bro för att kunna byta ut balkarna.

Brolyft2

Balkbyte

Nu har vi redan spenderat tre månader på vårt hemmaföretag, vilket betyder att det är dags för en två månaders breddningsperiod. Min första breddningsperiod är på Kungsbacka kommun och Planavdelningen där jag nu har varit i två veckor och där jag redan fått chansen att driva en egen detaljplan. En helt ny miljö, från privat till kommunal aktör, med nya arbetsuppgifter och förutsättningar. Man är ”ny” igen. Lite läskigt? Kanske det, men med ett öppet och nyfiket sinne finner man snabbt nya arbetskompisar och möjligheten att ta del av en unik och lärorik period med chansen att lära av en annan organisations arbetssätt, erfarenhet och värderingar. Vi skapar en värdefull förståelse ochkontakter utöver våra organisationers gränser vilket göra det möjligt att samverka och jobba mer effektivt tillsammans vid framtida projekt.

Vi har sedan min vän och kollega Louise skrev på bloggen också hunnit med en utbildningsperiod där vi diskuterat och lär oss mer av hur viktigt det är med feedback, men också hur, var och när man ska ge det. Vi har också fått möjligheten att genomgå en beteendeanalys för att bättre förstå hur vi hanterar olika situationer och agerar i grupp. Detta gör att vi kan utnyttja och använda våra personlighetsdrag på bästa sätt. Gruppen hade en stor mix av beteendestilar (som ni kan se i bilden nedan), vilket vid rätt användning kan leda till en högpresterande grupp.

IPU-cirkel

Vårt casearbete står inte heller still. Nu på onsdag den 16e ska vi tillsammans presentera olika delar ifrån förstudien som våra olika arbetsgrupper har tagit fram. Detta för att få en helhetsbild av platsens förutsättningar och en grund för fortsatt arbete. Som läget ser ut nu så håller vi tidsplanen som vår ”tidsplanegrupp” satte i ett tidigt skede. Däremot så jobbar vi ständigt med att förbättra och utveckla vår egen process för att nå vårt mål och ett bättre resultat i slutändan, vilket ni kan se på bilden nedan.

Processutveckling

Anledningen till att jag sökte mig till traineeprogrammet var för att skapa en bred insikt och erfarenhet av samhällsbyggandet, men också för att utveckla mig själv, mitt arbete i grupp och mitt ledarskap samt för att skapa ett nätverk inför framtida uppdrag. Redan nu kan jag säga att programmet har levt upp till mina förväntningar. Tillsammans med mina 15 nyfunna vänner utvecklas vi varje dag både som grupp och individ, vilket märks varje gång vi träffas.

Funderar du på att söka till programmet eller kanske på att anmäla ditt företag till nästa år kan jag varmt rekommendera det.

Det var allt för denna gång, jag återkommer vid ett senare tillfälle.

Ha det gott så länge!

/Andreas