×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Full fart mot första breddningen

Full fart mot första breddningen

De första tre månaderna av traineeprogrammet har gått i en rasande takt. Case-arbete har varvats med lunchseminarier och utbildningsdagar samtidigt som jag har börjat komma in i min nya yrkesroll och kommit till rätta på min nya arbetsplats. Det är med blandade känslor jag nu lämnar min tjänst på mitt hemmaföretag för att ge mig ut på första breddningsperioden.

Mitt namn är Sofia Söderlund och jag arbetar som biträdande projektledare på Tekniska förvaltningen i Mölndals stad. Efter de första tre månaderna i Mölndal kan jag inte säga annat än att jag trivs väldigt bra. Jag har blivit väl omhändertagen och har tillsammans med min chef tagit fram ett lämpligt upplägg för min traineeperiod. Mina arbetsuppgifter består av att bistå de andra projektledarna i deras arbete, jag är till exempel involverad i Forsåker-projektet och ombyggnationen av Mölndals innerstad. Utöver detta driver jag ett par egna projekt, som att bygga cykeltak på Mölndals bro och tillgänglighetsanpassa tre busshållplatser.  Jag sitter även med som projektledare i en ny detaljplan där jag säkerställer att Tekniska förvaltningens intresseområden blir tillgodosedda i planen, som till exempel möjligheten till kommunalt VA, säkra trafiklösningar och utrymme för renhållning. Som ni märker är det en bred roll med många olika typer av arbetsuppgifter.

Nu har jag precis avslutat första veckan av min breddningsperiod på Trafikkontoret i Göteborgs stad. Det har varit en intensiv vecka med många nya intryck och många nya kollegor att lära känna. Jag ser framemot att lära mig mer om hur en större kommun arbetar och få nya erfarenheter som jag kan dela med mig av till mina kollegor i Mölndal.

Något som jag har insett nu är att rollen som projektledare handlar om att kunna lite om allt och ha ett helhetsperspektiv. Att delta i traineeprogrammet är en utmärkt möjlighet att få se branschen från olika perspektiv, få en helhetssyn och ett försprång in i arbetslivet. Jag har en bakgrund som byggingenjör med inriktning mot arkitektur från Lunds tekniska högskola, därefter läste jag en master inom hållbar stadsutveckling på SLU i Alnarp. När jag gick i skolan var min plan att arbeta inom husbyggnad. Idag arbetar jag mestadels med VA och trafikfrågor, vilket inte tidigare fanns i mina tankegångar. Att arbeta inom samhällsbyggnad är otroligt spännande och det finns många vägar att gå. Om du är nyfiken på traineeprogrammet tveka inte på att söka till nästa omgång! Det spelar ingen roll om du har läst en treårig eller femårig utbildning eller om du har tidigare arbetslivserfarenhet inom branschen. Det viktigaste är att du brinner för samhällsbyggnad.

 

 

Sofia Söderlund
Bitr. projektledare, Mölndals stad
FS5