×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

In case of emergency celebration

In case of emergency celebration

Långa arbetsdagar och stark tidspress i en bransch som går för högvarv. Släng in en ny arbetsplats var fjärde månad och det är lätt att motivationen börjar tryta och att orken sinar vid något tillfälle som trainee. Jag har hittat mitt sätt att hantera pressen. När det är som mest stressigt och jag känner mig som tröttast på jobbet, då vet jag att jag måste ta mig tid att skapa förutsättningar för att ha roligt tillsammans med mina kollegor. Här kommer mina tre bästa tips för att skapa en roligare och mer sammanhållen arbetsplats som hjälper dig hantera stressen.

Skapa en rutin att fika med dina närmaste kollegor. På fastighetskontoret har vi två fikatider varje dag, kl 9 och kl 14. Det innebär att de dagar då man inte sitter i möte (vilket vi oftast gör) så går den som är kaffe- eller te-sugen runt till de andra på enheten och ställer frågan ”Kaffe?”. Man behöver inte vänta på svar, utan det är bara att gå vidare till nästa kontorsrum där det sitter någon och upprepa frasen ”Kaffe?”. Det tar ca 2 minuter att gå ronden och det resulterar nästan alltid i att alla som är på plats tar sig till fikarummet en våning ner. Det ger oss på enheten några minuter att kolla läget med varandra och diskutera saker som är på gång. För mig är det dessutom ett utmärkt tillfälle att bolla tankar kring uppgifter som jag tycker är svåra, med mina mer erfarna kollegor.

Hitta något som du tycker är roligt och gör det till en aktivitet som du gör med dina kollegor på jobbet. Jag gillar växter och att odla, så för mig var det lätt att välja vad jag ville göra. Tillsammans med en kollega så startade vi en odlingsgrupp på fastighetskontoret. Tack vara fastighetskontorets friskvårdsförening så fick vi en budget. Hittills har vi odlat i odlingslådor på innergården, vi har haft föreläsning med Stadsnära odling och vi har anordnat sticklingsbyte i lunchrummet. Varje gång jag går förbi de prunkande odlingslådorna så blir min dag lite bättre. Dessutom har jag lärt känna flera kollegor som arbetar på andra avdelningar på kontoret genom odlingsgruppen.

Skapa ett ”in case of emergency celebration”-kit som hjälper dig och dina kollegor att fira när det plötsligt dyker upp något att fira. Min devis är enkel; allt kan och bör firas. Du har sorterat din mejlkorg. Markanvisning du arbetar med har lagts ut för annonsering. Du har kommit hem till din hemarbetsplats från en breddning (detta kräver att du är trainee, vilket jag tycker att du ska bli för tänk så mycket du får att fira!). Du har haft en jobbig dag och behöver muntras upp (vem säger att man bara ska fira när man är glad?).

Vad är ett nödkit för firande? För mig är det en samling saker som finns lätt tillgängliga om jag eller någon av mina kollegor kommer på något som vi måste fira omgående. När jag inhandlar sakerna till ett nödkit så brukar jag tänka att jag inhandlar saker till ett barnkalas, dvs. ballonger, godis, serpentiner och tomtebloss. Saker som finns på barnkalas är generellt visuellt uppmärksamhetskrävande och det hjälper omgivningen att förstå att det är ett firande som är på gång. Ju fler som deltar desto roligare blir det. Obs! använd inte saker som kräver att någon annan städar upp efter dig (t.ex. konfetti) eller som riskerar att starta brandlarmet (som att använda tomtebloss inomhus).

På min enhet på fastighetskontoret finns detta nödkit i ett skåp med en tydlig skylt utanför som anger nödkitets plats. När plötsligt en anledning att fira dyker upp så beger man sig till skåpet och väljer ut det som verkar passande för ens firande. Därefter tar man sig tillbaka till sitt eget kontorsrum och börjar dekorera. Så fort detta är färdigt är det dags att skicka ut ett mejl till kollegorna på enheten som tillkännager att ett firande är på gång. Högst troligen kommer även andra kollegor som inte fått mejlet att uppmärksamma den festliga stämningen och spontant välja att delta. För vem gillar inte att fira?

Oavsett hur stressigt ditt arbete än är, glöm inte att ha kul tillsammans med dina kollegor. Det kommer göra arbetet både lättare och roligare.

Emma Larsson
Göteborgs stad fastighetskontoret, strategiska avdelningen – planering och utveckling