×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Byggbranschen talar inte alltid samma språk eller går åt samma håll

Byggbranschen talar inte alltid samma språk eller går åt samma håll

Detta blir nog mitt mest ärligaste inlägg någonsin på nätet. Men också just det vi saknar i byggbranschen - ärlighet. Jag tycker att det är dags att våra politiker tar sitt ansvar och blir mer delaktiga i byggbranschen och tar del av hur människan idag mår, hur människan samverkar men framför allt hur allt detta hänger ihop. Människan, samhället och tekniken.

Elaf var namnet och detta är mitt andra blogginlägg på Framtidens samhällsbyggare. Min första period spenderade jag på PEAB anläggning, min andra period var jag på White arkitekter och min sista tid kommer vara på trafikkontoret i Göteborgs stad.

Nu har det gått 2 veckor sedan vi avslutade vår andra breddnings period. De har varit 2 tuffa månader med allt vad det innebär. Denna gång visste jag mer vad jag ville få ut av min breddningsperiod och såg till att ta 100 % ansvar för att faktiskt gå därifrån med mer kunskap.

Vad har jag lärt mig då? Kort och gott, tid är pengar! denna typ av bransch liknar inte kommunen. Här arbetar man i en helt annan fart, andra förhållanden och på olika sätt. Kollegorna arbetade med både långsiktiga och kortsiktiga deadlines. Allt för att få till de sista touchen på projekten. Vissa deltog även i tävlingar, vilket var kul att hänga med på.

Vid ett tillfälle hade vi ett möte om ett bostadsprojekt, när en kollega som deltog i en tävling, går tyst in i rummet och fäller en tår. Vi får reda på att projektet tyvärr inte höll hela vägen och så ser den verkligheten ut. Allting håller inte alla gånger. Nya sätt att tänka på måste införas, nya vägar och idéer måste kunna tillämpas. Vi måste våga gå andra vägar för att nå samma punkter.

Byggbranschen talar inte alltid samma språk eller går åt samma håll.

Det mest intressanta tycker jag är att höra vad andra företag tycker om kommunen och hur vi kan förbättra oss. Detta blir värdefulla punkter som jag tar med mig tillbaka till Lerums kommun och delar med mig av. Jag tror att det är viktigt att vi förmedlar våra kunskaper vi får på våra breddningsperioder vidare till våra arbetsplatser. Det är just den biten som jag tror många inte inser är värdefull för att en förändring ska ske. 

Men jag tycker att det fortfarande är svårt att finna dem rätta orden för hur känslan är när man arbetar som trainee. Vi byter platser med varandra och får sitta på andras kontor, lära känna andras kollegor och även chefer. Vi skapar värdefulla kontakter, något som många aldrig göra. Detta handlar inte endast om att samverka och se branschen med andra ögon, detta handlar även om vår framtid, vår framtid att kunna ha friheten att kunna kontakta våra kollegor ute på olika företag. Vi blir som en länk.

Vill jag veta mer om ett projekt eller vill förstå en sak, så kan jag kontakta några av dem som jag har haft min breddningsperiod på. Men utöver detta så har jag även mina kollegor på traineeprogrammet att räkna med.

Från breddningsperioden till Caset. Det har hänt en massa spännande med Caset och våra Save the date inför vårt idéseminarium har blivit iväg skickade. Ett steg åt rätt riktning!

Denna vecka har vi traineerna kommit överens om att arbeta intensivt med Caset under 3 dagar innan vi går på semester. För sen när sommaren är över börjar vi vår sista breddningsperiod och sen är det inte mycket kvar till idéseminariet. Under dessa dagar är tanken att vi ska beta av så mycket jobb som möjligt och focuset kommer att handla om att vi tillsammans ska känna oss inspirerade, motiverade och taggade inför vårt arbete. 

 

Nu ska jag tagga inför Caseracet och därmed önska er en fin sommar! Vi ses där ute 

p.s bilden ovan är tagen från vår studieresa i Amsterdam. It was all a dream. Bästa känslan är när ens drömmar blir till verklighet. 

Elaf Ahmad
Lerums Kommun