Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Breddning på Higab

Breddning på Higab

I mitten av november begav jag mig till min nya arbetsplats på Åvägen. Väl på plats möttes jag av ett varmt välkomnande av min nya chef/mentor samt mina två handledare. Det första jag slogs över var nyfikenheten de visade mig då jag presenterade mig. En genuin känsla av att de tyckte det var roligt att jag kom snarare än att jag var överflödig eller rent av ett störningsmoment. Den positiva känslan kvarstod när jag sedan kastades in i introduktioner av både Higab som kommunalt bolag och avdelningen Investeringensprojekt och Tidiga skeden.

De investeringsprojekt som jag följt närmare under min tid på Higab är Slottskogsrinken, Dicksonska palatset (bifogar 2 bilder), Ut- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum och nya arenorna (Scandinavium mm.). Projekten är fascinerande på många plan men för mig är det främst den omfattande inverkan på Göteborg och alla dess invånare som fångat mig. Projekten berör en stor publik vilket ofta skapar en omfattande opinion kring hur fastigheterna ska utvecklas och förvaltas. Den politiska aspekten är bara en av alla invecklade frågor som projektledarna tampas med på Higab, en annan är hur kulturhistoriska värden skall bevaras men samtidigt stå i samklang med 2000-talets standard på inomhusklimat, brandskydd, tillgänglighet, energikrav, m.m. Efter två månader på Higab har jag verkligen förstått hur komplicerat det är för projektledarna att driva investeringsprojekt då det kräver stort engagemang under lång tid. Det har gjort att jag blivit oerhört inspirerad av Higabs projektledare som alla tycks vilja få ut det bästa i projekten även i stunder av hopplöshet. Jag ser den blandade gruppen av människor som en framgångsfaktor där oliktänkande premieras. De anställda är både kritiska och öppna för förbättringar som bidrar till en sund företagskultur som jag har trivs bra i.

Tiden på Higab var inte alltid enkel men som ny i arbetslivet är jag oerhört tacksam över att fått vara med om en breddning och allt vad det innebär. Det var särskilt utmanande på ett individuellt plan (hitta sin plats bland andra) men känner samtidigt hur det berikat mig med självförtroende (jag hittade en plats!) och kunskap som jag aldrig annars hade fått. Det mesta har fungerat mycket bra under breddningen, särskilt innan den nya vågen av Covid som tvingat oss att stanna hemma. Mina uppgifter har exempelvis varit att ta fram en direktupphandling av ett modellbygge till utbyggnaden av Konstmuseet, initierat en kontakt med en markmiljökonsult där vi tillsammans jobbat fram underlag till den kommande utredningen för Konstmuseet, undersökt möjligheten att utveckla Kajskjul 207 från lager till levande miljö samt skrivit en reflektion över Higabs Kvalitets- och miljöhandbok. Utöver mina uppgifter har utbildningar, läsning, möten och platsbesök gett mig en bra inblick i hur vardagen fungerar för en projektledare på Higab. Arbetsbördan har varit lite upp och ner. Över jul och nyår var det lugnare men det gav mig tid till egenstudier som varit värdefullt för vårt caseuppdrag för Castellum.

Sammanfattningsvis har jag haft en lärorik period när jag varit borta och mött mängder av människor som nu utgör ett bra kontaktnät för framtiden. Breddningen har dessutom gett mig en hel del nya perspektiv som gör att jag känner mig bättre rustad att komma tillbaka till Fastighetskontoret. För stunden ser jag verkligen fram emot att sätta tänderna i frågor som berör Fastighetskontoret genom att bistå mina kollegor och på sikt bli en skicklig exploateringsingenjör!

Jacob Edwijn
FS8