×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Januarikontrasterna

Januarikontrasterna

Hej!

Nu har januari har nästan passerat och utanför mitt kontorsfönster löser underbar vintersol av de regntunga göteborgsmolnen. Tiden i början av ett nytt år är alltid en kontrasternas tid, där nyårslöften och terminsstart skapar en spännande förväntan på förändring. Skolsalar, arbetsplatser och träningslokaler fylls av människor fyllda av förväntan inför det nya året. För våran del som traineer inom Framtidens Samhällsbyggare innebar januari att vi tar ännu ett steg i vår spännande och intensiva resa mellan arbetsplatser, mellan breddning och hemmaperiod. Den första breddningsperioden är slut och sedan i måndags är vi tillbaka på våra ordinarie arbetsplatser. För min del innebar det att jag lämnade fantastiska kollegor på samhällsbyggnadskontoret på Partille kommun och återvände till vanliga, fantastiska, kollegor på White Arkitekters kontor i Göteborg.  Det är verkligen lustigt hur fort det kan gå att vänja sig vid en ny arbetsplats, och hur svårt det kan vara att lämna den. Det är något vi som traineer får erfara gång på gång. Men å andra sidan, att lära sig vara ny på jobbet är inte så dåligt det heller.  

Att gå från att arbeta som konsult till att arbeta som tjänsteperson i en kommun är en stor omställning. Samhällsbyggandet är komplext och det kräver en enorm kunskapsresurs för att fungera, och de samlade konsultkunskapen är en viktig pusselbit i den processen. Möjligheten att lyfta in den expertkunskap i projekten när den behövs är ovärderlig; oavsett om det rör att utreda hur tillgänglig en plats är eller hur eldragningarna egentligen ska se ut. Samtidigt är konsultrollen ofta begränsad till det enskilda projektet och de direktiv som följer med uppdraget. Att se mål och konsekvenser utanför det egna uppdraget är något en sällan ställs inför som konsult. Men i samhällsbyggandet komplexitet så är överblicken och den långsiktiga planeringen ovärderlig.

I arbetet på samhällsbyggnadskontoret så blev det tydligt vilket otroligt ansvar som ligger på de tjänstepersoner och de lokalpolitiker som formar våra samhällen. När tidsperspektivet hos en arkitekt ofta kan vara uppemot fem år för ett projekt, så pratar vi sällan mindre än trettio inom samhällsplaneringen. Dragkampen mellan politiska idéer och mål, den långsiktiga planeringen, hållbarhetsmål och visioner, medborgarnas behov och vilja, lagar och regler och tekniska möjligheter kan bara liknas vid ett stadigt jonglerande, där ingen boll får riskeras att gå förlorad. När konsulterna kan sitta och ha idéer kring hur samhällsbyggandet bör se ut, så har det offentliga ansvar för att se till att alla krav och idéer möts och enas i en riktning. Det är ett utmanande arbete och en livsviktig bärande samhällsfunktion, samtidigt en som är svår att greppa. Som konsult är det lätt att fastna i den reglerande funktionen hos våra kommuner, myndigheter och länsstyrelser; att bara se det vi inte får göra. Efter att fått möjligheten att snudda vid det arbete som utförs i våra offentliga planeringsinstanser så har jag en helt ny bild av det. Det är som att måla en vägg; det går inte att måla över en dålig grund och tro att det inte ska synas. Rättvis och väl utförd planering är grunden till vårt samhällsbyggande, och vår offentliga sektor står vid rodret och tar ansvar för allas vår gemensamma framtid. Den insikten och den respekten tar i alla fall jag med mig in i det nya året.

Jakob Danckwardt
Trainee på White Arkitekter