×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Hemmaperiod på Framtiden Byggutveckling

Hemmaperiod på Framtiden Byggutveckling

Hej! Jag som skriver det andra blogginlägget från den fjärde omgången av framtidens samhällsbyggare heter Linus Ånevall och är anställd i det allmännyttiga byggherrebolaget Framtiden Byggutveckling. Jag har sedan i våras en examen från LTH som civilingenjör inom lantmäteri med inriktning mot fastighetsekonomi. Det här blogginlägget sträcker sig över två veckor och jag ska berätta om vad som pågår i min vardag på hemmaföretaget och hur det kan se ut som trainee i framtidens samhällsbyggare.

Hos Framtiden Byggutveckling har jag en tjänst som biträdande projektledare. Arbetsuppgifterna har än så länge inneburit att delta i olika möten och lösa diverse frågor som uppstår i samband med bostadsprojekt. Att vara ny på jobbet är spännande men dock inte alltid helt lätt. Tur är då att jag har en handledare för vägledning i mina dagliga arbetsuppgifter samt att diskutera branschrelaterade frågor med. Att ha stöd av någon med erfarenhet från branschen är värdefullt och ett privilegium som alla vi traineer har, både hos de företag vi är anställda hos men också under de tre breddningsperioderna. Genom att delta i ett tvärvetenskapligt traineeprogram, med breddning hos såväl privata som offentliga aktörer, får alla vi traineer förhoppningsvis en mer nyanserad bild av branschen.

Utöver mina vanliga arbetsuppgifter har vi på byggutveckling hunnit med ett studiebesök i Fristad för att titta på och lära oss mer av trähus, något som för tillfället är väldigt intressant hos oss.

Som min föregångare Lina nämnde har vi tilldelats ett stadsutvecklingscase att arbeta parallellt med under traineeprogramets 14 månader. Att få 16 nyexaminerade traineer med olika utbildningsbakgrund att skapa en gemensam arbetsprocess och en målbild, som alla står bakom, är lättare sagt än gjort. Startsträckan har varit lång men den senaste veckan har en del bitar fallit på plats och vår case-organisation har tagit form. Som tur är erbjuder traineeprogrammet ett gediget utbildningspaket och värdefulla verktyg att tillämpa när vi kör fast i vårt arbete.

Förutom att arbeta med vårt eget case har vi även deltagit på FS3s idéseminarium. De presenterade sitt förslag på hur Friskväderstorget i Biskopsgården kan utvecklas. Såklart satte de ribban högt och vi har verkligen stora skor att fylla. Vi får helt enkelt se om drygt ett år, men jag har höga förhoppningar på oss.

Idag är det första fredagen i november och för oss traineer innebär det ett frukostseminarium arrangerat av CMB. Temat för dagen var Från Älvstrand till Älvstad – att skapa förändring. Vi fick lyssna på Johan Ekman från Älvstranden Utveckling berätta om arbetet med att utveckla Eriksberg och Lindholmen till levande stadsdelar - intressant!

 

Linus