×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Det kryllar av oss FS:are!

För tre veckor sedan bjöds vi i FS3 och alla tidigare traineer i Framtidens Samhällsbyggare in till en Nätverksdag. Vi tillbringade en eftermiddag tillsammans i syfte att länka samman programmen Framtidens Samhällsbyggare och hämta ny inspiration till att fortsätta påverka och effektivisera samhällsbyggandet i Göteborgsregionen. Det var en spännande eftermiddag med inspirationsföreläsning på digitaliserings-temat och umgänge. Vi var 40 st traineer som sammanstrålade och det slog mig att det kryllar av oss FS:are ute nu! Att få vara del av den skaran är helt fantastiskt roligt och jag ser fram emot framtida reuinons på de årliga nätverksdagarna.  

Bland soliga klämdagar så har det blivit min tur att skriva ett inlägg till traineebloggen. Jag heter Jessica Albaeus och har min hemvist på Vasakronan där jag arbetar som biträdande fastighetschef. I min roll har jag nära kontakt med våra kontors- och butikshyresgäster i centrala Göteborg, arbetar med löpande förvaltning och samordnar in- och utflyttar i våra lokaler. Varje dag har jag kontakt med hyresgäster som “bor” hos oss och att få hjälpa dem med dagliga bestyr, liksom samordna så att gamla och nya hyresgäster kommer på plats i sina lokaler och kan utveckla sin egen verksamhet är det som jag tycker är det bästa med mitt jobb. Det går ofta snabbt när det gäller lokaler i innerstaden, men det absolut roligaste är att se projekt bli verklighet som man länge har pratat om, planerat och sedan genomfört tillsammans!

Idag avslutar vi traineer vår andra breddningsperiod. Jag har spenderat 10 veckor på Stadsbyggnadskontoret och utforskat, för mig, nya delar av samhällsbyggnadssektorn. På Stadsbyggnadskontoret har jag haft min fasta punkt på Planavdelningen men jag har också hängt en del på Bygglovsavdelningen. På så sätt har jag fått en bred bild av både plan- och bygglovsprocesserna inom staden. Från att ha deltagit på möten som Stadsbyggnadskontoret har med Länsstyrelsen om deras intressen i kommande detaljplaner till skärgårdsutflykt med Bygglovsavdelningen för att vara med en syn tillsammans med Mark- och Miljödomstolen gällande ett bygglov som överklagats. Blandat med det vardagliga arbetet på kontoret med inströmmande plan- och bygglovsärenden. Genom att ha fått inblick i den kommunala verksamheten i staden har min bild av stadsbyggandet blivit mer och mer komplett. Bara att förstå språket de pratar, vad arkitekter egentligen tycker och hur kommunen ser på stadsutveckling är mycket att ta in och 10 veckor är då ingen lång stund. Men jag är jättenöjd med det jag fått inblick i och jag hoppas att jag har ställt frågor som även har fått mina kollegor att ifrågasätta och ställa den viktiga frågan ’varför?’ allt oftare i sin vardag.

 

I slutet av förra veckan sammanstrålade FS3 för den näst sista utbildningsdagen i traineeprogrammet. På agendan var bland annat att Tala inför publik och Framföra budskap. I detta nu så är vi traineer i full färd med att knyta ihop säcken och filar på våra skisser över case-området, skriver på vår ”rapport” och planerar höstens presentation - vårt Idéseminarium. På utbildningsdagen gjorde vi bland annat en övning där vi berättade för varandra om fyra faktorer som var och en tyckte var viktigast att tänka på när man ska tala inför publik. Vi testade sedan oss själva i hur väl vi lyssnat på de andras faktorer och fick på så vis se hur väl våra fyra faktorer nådde de som lyssnade. Jag tycker verkligen att det var ett bra sätt att testa min förmåga att dels lyssna och ta in det som andra berättar liksom hur väl jag framför mitt eget budskap. Mina fyra faktorer var; att använda sitt kroppsspråk, att läsa av publiken, att tala tydligt och med ett språk mottagaren föstår samt att våga vara tyst (både de som lyssnar och jag som talar behöver andrum för att hinna tänka efter).

Vi ökade också vår medvetenhet om vårt kroppsspråk och eventuella ”ticks” som vi har när vi står inför andra och presenterar. Det viktigaste jag tar med mig är att om man tar kontroll över sina så kallade ticks så blir det man själv som också  styr dem. Den enda som hindrar en är en själv!

Vidare väntar semester och sommarperiod på Vasakronan, jag tackar Stadsbyggnadskontoret för en fin tid, men det ska bli skönt att komma hem – borta bra, men hemma bäst!

Vi ses där ute!

Jessica

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist