×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6