Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB

Breddning på Higab

Breddning på Higab

I mitten av november begav jag mig till min nya arbetsplats på Åvägen. Väl på plats möttes jag av ett varmt välkomnande av min nya chef/mentor samt mina två handledare. Det första jag slogs över var nyfikenheten de visade mig då jag presenterade mig. En genuin känsla av att de tyckte det var roligt att jag kom snarare än att jag var överflödig eller rent av ett störningsmoment. Den positiva känslan kvarstod när jag sedan kastades in i introduktioner av både Higab som kommunalt bolag och avdelningen Investeringensprojekt och Tidiga skeden.

De investeringsprojekt som jag följt närmare under min tid på Higab är Slottskogsrinken, Dicksonska palatset (bifogar 2 bilder), Ut- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum och nya arenorna (Scandinavium mm.). Projekten är fascinerande på många plan men för mig är det främst den omfattande inverkan på Göteborg och alla dess invånare som fångat mig. Projekten berör en stor publik vilket ofta skapar en omfattande opinion kring hur fastigheterna ska utvecklas och förvaltas. Den politiska aspekten är bara en av alla invecklade frågor som projektledarna tampas med på Higab, en annan är hur kulturhistoriska värden skall bevaras men samtidigt stå i samklang med 2000-talets standard på inomhusklimat, brandskydd, tillgänglighet, energikrav, m.m. Efter två månader på Higab har jag verkligen förstått hur komplicerat det är för projektledarna att driva investeringsprojekt då det kräver stort engagemang under lång tid. Det har gjort att jag blivit oerhört inspirerad av Higabs projektledare som alla tycks vilja få ut det bästa i projekten även i stunder av hopplöshet. Jag ser den blandade gruppen av människor som en framgångsfaktor där oliktänkande premieras. De anställda är både kritiska och öppna för förbättringar som bidrar till en sund företagskultur som jag har trivs bra i.

Tiden på Higab var inte alltid enkel men som ny i arbetslivet är jag oerhört tacksam över att fått vara med om en breddning och allt vad det innebär. Det var särskilt utmanande på ett individuellt plan (hitta sin plats bland andra) men känner samtidigt hur det berikat mig med självförtroende (jag hittade en plats!) och kunskap som jag aldrig annars hade fått. Det mesta har fungerat mycket bra under breddningen, särskilt innan den nya vågen av Covid som tvingat oss att stanna hemma. Mina uppgifter har exempelvis varit att ta fram en direktupphandling av ett modellbygge till utbyggnaden av Konstmuseet, initierat en kontakt med en markmiljökonsult där vi tillsammans jobbat fram underlag till den kommande utredningen för Konstmuseet, undersökt möjligheten att utveckla Kajskjul 207 från lager till levande miljö samt skrivit en reflektion över Higabs Kvalitets- och miljöhandbok. Utöver mina uppgifter har utbildningar, läsning, möten och platsbesök gett mig en bra inblick i hur vardagen fungerar för en projektledare på Higab. Arbetsbördan har varit lite upp och ner. Över jul och nyår var det lugnare men det gav mig tid till egenstudier som varit värdefullt för vårt caseuppdrag för Castellum.

Sammanfattningsvis har jag haft en lärorik period när jag varit borta och mött mängder av människor som nu utgör ett bra kontaktnät för framtiden. Breddningen har dessutom gett mig en hel del nya perspektiv som gör att jag känner mig bättre rustad att komma tillbaka till Fastighetskontoret. För stunden ser jag verkligen fram emot att sätta tänderna i frågor som berör Fastighetskontoret genom att bistå mina kollegor och på sikt bli en skicklig exploateringsingenjör!

Jacob Edwijn
FS8