×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

DRIVKRAFT

Jag heter Beatrice Mattsson, är anställd på Peab Anläggning AB och har tidigare läst utbildningen Affärsutveckling & Entreprenörskap inom Samhällsbyggnation på Chalmers. Det som är så spännande med den utbildningen är att kurserna består av tekniska ämnen i kombination med ledarskap, ekonomi och marknadsföring. En stor del av arbetet utförs i gruppform och man får en förståelse för många olika funktioner inom samhällsbyggnadssektorn. Detta passade mig väldigt bra då jag jag vill vara med och driva projekt inom just samhällsbyggnad. Och det är precis det som jag är på väg mot att arbeta med på Peab, för jag är anställd för att framöver arbeta som biträdande projekteringsledare.

På Peab får jag under traineeprogrammet testa många olika roller och har hittills hållit till på projektet ”Marieholmsförbindelsen- Entreprenad Trafikplats Marieholm (ED2)”. Projektet innefattar att anlägga en stor ny trafikplats där Marieholmsförbindelsen och E45 möts. Det är väldigt spännande att få lära sig mer om ett så stort projekt, och hittills har jag främst erhållit förståelse av hur mätningsingenjörerna, inköpare och projekteringsledare arbetar. Jag trivs verkligen hur bra som helst, jag älskar drivet på Peab och känslan av att tillsammans med andra aktörer få vara en del av att bygga framtiden.

Bilden nedan är från i tisdags, då var jag på Marieholm för att se gjutningen utav en del av broarna som skall byggas. Totalt gick det åt cirka 1500 m3 betong!!

GJUTNING

 Gjutning på Marieholm

Just drivkraft är något som vi har haft en hel del fokus på under de senaste utbildningsdagarna. Som ni säkert redan vet har vi traineer två utbildningsdagar i månaden tillsammans, övervägande del under ledning av Malin Larsson och Christan Sandblom på GR. Dessa dagar är superintressanta och det är väldigt bra att få verktyg för att kunna förstå sig själv och sina medarbetare bättre. Som en del av IPU-analysen fick vi samtliga traineer möjlighet att få våra drivkrafter kartlagda. Man kan säga att analysen besvarar frågan: ”Varför gör vi det vi gör?”. Det var intressant att se hur resultatet skiljde sig mellan oss, och hur bra våra drivkrafter lämpar sig för det arbete vi utför på våra hemorganisationer.

På min första breddningsperiod var jag på Trafikkontoret, nu är jag på Lerums kommun och efter sommaren skall jag vara på Kretslopp & Vatten. Breddningsperioderna ger oss en otrolig möjlighet att erhålla förståelse för olika aktörer i samhällsbyggnadsbranschen, vilket är grunden för en god samverkan. För det är just tillsammans som vi bygger ett bättre Göteborg.

// Beatrice

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist