×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

En turbulent verklighet

Jag befinner mig mittemellan två perioder. Det är dags att avsluta på mitt hemföretag och att gå vidare med att bli utlånad till ett annat företag. Mer än något annat vill jag knyta ihop lösa ändar så att jag får en ren start på nästa företag. Men vad händer? Jag blir sjuk! Mitt i allt detta finns utbildningsdagar inbokade, det ska representeras på en arbetsmässa och jag ordnar med ett studiebesök hos Borås Stad i koppling till Casearbetet. Turbulens!

Så här ser vår verklighet ut och det mestadels på ett positivt sätt. Ja, då syftar jag inte på att bli sjuk vid fel tillfälle utan det konstanta jonglerande som är vår vardag. Att vara trainee innebär en unik frihet om man bara tar för sig. Utöver att komma in i det generella arbete man så småningom ska axla, finns utbildningsdagar, case-arbete, CMB-frukostar och luncher som obligatoriska inslag i programmet. Samtidigt känner jag via mitt hemföretag en frihet att gå på alla intressanta mässor och föredrag utöver detta som kan vidga min förståelse och kompetens inom samhällsbyggnadssektorn. Härom veckan var jag på en arkitekturmässa och snart blir det ett seminarium om träbyggnation. Passar det i schemat och är intressant så är jag där! Samtidigt som veckorna aldrig gått så fort som nu.

Mitt namn är Henrik Sonesson och jag har fram tills nyligen haft min vardag som biträdande projektledare på mitt hemföretag Riksbyggen. Jag har min bakgrund i Väg- och Vattenbyggnad på Chalmers där jag sedan fortsatte på en mjukare bana inom en projektledningsmaster. Jag kommer från en utbildning där man fostrar ett förakt mot arkitekter och där man än idag så vitt jag vet jobbar med noll utbyte, arkitekt- och ingenjörsutbildningarna. Jag har alltid tyckt det varit konstigt när verkligheten är den att vi är högst beroende av varandra i arbetslivet.

Idag befinner jag mig på min kontorsplats på White Arkitekter. Detta fångar konkret vitsen med Framtidens Samhällsbyggare. Jag har nu chansen att inte bara lära mig ritprogram av olika slag, utan jag får hela tiden en ökad förståelse för arkitekters vardag och arbetssätt. Arkitekter är konsulter och att jobba med många olika konsulter är vardag på Riksbyggen. Skillnaden nu är att jag sitter på andra sidan bordet och där är verkligheten annorlunda. Tic, tac, tic, tac.

Men hur gick det då med sjukan och allt? Hur gick det med studiebesöket i Borås? Vi spenderade först en förmiddag på Stadshuset, där flertalet personer från Borås Stad höll olika dragningar inför hela traineegänget. Med inslag av historia, nutida och framtida Borås har vi nu ännu stadigare fötter att stå på i vårt case. Eftermiddagen spenderades sedan med en stadsvandring för att få en känsla för staden som omfattas av vårt case. Kort och gott fick vi ännu en pusselbit i det stora hela. Men nu så sitter jag här vid mitt skrivbord med ett avklarat studiebesök i Borås, en förkylning mindre, en ny organisation att utforska och jag tror nog att den där nya traineen på Riksbyggen åtminstonne fick en ren arbetsplats med ett litet välkomstpaket på bordet på sin första dag. Så jag antar att det löste sig hyffsat.

Slutligen kommer en förklaring till bilden: Den är tagen under stadsvandringen i Borås och fångar ett klotter på en av riksväg 40:s viadukter. Riksväg 40 går rakt igenom Borås och delar i mångt och mycket staden med dess barriäreffekt. Planläggningen av den fordrar en ursäkt.

Ha de gött!

Henrik Sonesson
Biträdande projektledare, Riksbyggen, Trainee, White Arkitekter

Nu tändas tusen juleljus

Nu tändas tusen juleljus

Nu återstår det bara en Kungälvare att presentera sig och det är jag, Johan Emanuelsson.

Jag kommer närmast från Chalmers utbildning inom Väg- och vattenbyggnad där jag spenderade fem roliga, utmanande och väldigt utvecklande år. Anledningen till att jag valt att arbeta just i Kungälv är för att här är just VA, eller vatten och avlopp som det står för, ett riktigt hett ämne! Det planeras många stora projekt och de kommande åren innefattar stora investeringar både för att förbättra kvalitén på och öka mängden dricksvatten för levereras. Dessutom ska utbyggnad av ”VA-nätet” ske så att många fler invånare i kommunen får tillgång till kommunalt dricksvatten och avledning för sitt avlopp. Jag började jobbet som ingenjör på VA-verket i slutet på augusti och tre och en halv månad har sprungit förbi snabbare än vad jag någonsin föreställt mig! Det är ett mångsidigt arbete där jag har fått tillfälle att arbeta i olika projektgrupper men samtidigt fått driva egna mindre projekt vid sidan av. Det finns alltid något att engagera sig i och ofantligt mycket att lära!

För att göra en kort avstämning kring traineegruppens arbete så har vi har äntligen fått tillgång till projektportalen Projectplace. Det är ett webbverktyg som kommer att användas för att bättra på samordningen i vårt case-arbete, vilket vi saknat till viss del. På måndag den 15e december kommer vi i gruppen att ses under eftermiddagen för att diskutera eventuella studieresmål som kan generera lämplig input för planeringen av framtidens Frölunda.

Nog om Kungälv och traineegruppen, sedan början på december har jag varit på breddningsperiod hos Veidekke – Norges största byggentreprenör som numera har lyckats få en allt större marknadsandel även i Sverige. Mitt ”nya jobb” består i utförande och planering av mark- och betongentreprenad på Preemraff i Torslanda. Anläggningsarbete är något som för mig tidigare känts lite främmande men det har visat sig vara väldigt spännande och intensivt! Många moment ska stämma för att hålla satta tidsramar och kritiska linjer i projektet. Jag känner redan att breddningen har gett mig insikten att ett entreprenadarbete kanske ser enkelt ut på ritningsbordet, men att det i praktiken kräver en ständig samordning och förmåga att anpassa sig till olika situationer.

Miljön på oljeraffinaderiet är minst sagt lite annorlunda: rörgator och ventiler finns praktiskt taget överallt, flamskyddskläder, skyddshandskar, glasögon o.s.v. ska vara på under hela vistelsen ute på anläggningen, alla arbeten kräver särskilda tillstånd eftersom det är explosivt område och det finns hela tiden andra entreprenörer som arbetar väldigt tight inpå vårt bygge.....Numera blir det alltså mestadels arbete utomhus och det är kul, så länge man slipper regn, hagel och snålblåst ;) .... Något som ändå alltid slår mig när jag går från bussen till raffinaderiet på morgonen är den uppseendeväckande vyn som jag möts av. Den inhyser, passande nog, en liten känsla av jul såhär i mitten av ett regnigt december!

// Johan