Ett halvår in i programmet

Efter studieresan till Hamburg, som Amanda nämnde i förra inlägget, kan man nästan ta på den nya energin som finns bland oss i traineegruppen. Alla är ivriga att komma vidare med casearbetet. Veckorna efter resan har varit fyllda med inspiration och nya idéer som landat i ett tydligare fokus i vårt arbete. Dessutom har en ännu mer sammansvetsad grupp växt fram och vid de senaste utbildningsdagarna gick vi tillsammans som grupp genom våra analyser från Harrison Assessments, vilket tidigare bara gjorts individuellt. Harrison Assessments bygger alltså på teorin om paradoxer och ger en grafisk bild av våra beteendetendenser. Vi i traineegruppen fick utvärderas på egenskaper baserat på 12 paradoxer som rör arbetsplatsen. Det var väldigt intressant och gav bättre insikt om oss själva och hur vi kan utvecklas, samt ökade förståelsen om hur vi alla bidrar till gruppen på olika sätt.

Mitt namn är Nanette och jag är anställd på Riksbyggen där jag arbetar som biträdande projektledare inom nyproduktion för bostäder. Jag är för tillfället tillbaka ”hemma” på Riksbyggen mellan breddningsperioder där jag fortsätter den resa jag påbörjade i höstas med att växa in i min roll som projektledare.  Jag har hittills varit involverad i ett flertal bostadsprojekt och därmed fått lära mig mer om vad som är fokus i respektive skede; allt från samordningsmöten i tidiga skeden, byggmöten, lägenhetsbesiktningar till att få hälsa människor välkomna till sina nya hem vid inflyttning.

Som projektledare på Riksbyggen ansvarar du för att ta ett projekt från idé till färdig bostad, med många inblandade både internt och externt genom processen. Med det sagt känns det väldigt motiverande för mig att vara en del av Framtidens samhällsbyggare där jag får unika möjligheter att se på byggprojekt från olika vinklar i branschen och därmed utvecklas i min roll som beställare. Under programmets första breddningsperiod var jag hos Wästbygg ute på ett byggprojekt av hyresrätter i Högsbo. Jag fick bättre förståelse för deras organisation och bland annat rollen som byggföretag, där jag fick följa alla som arbetade med produktionen, framförallt arbetsledarna, i deras dagliga arbete.

Ett halvår av programmet har nu passerat och mycket har hänt. Jag blickar mot våren och ser fram emot ytterligare utveckling av casearbetet och oss som grupp. Vi traineer har nu också börjat kontakta företagen vi ska ut till härnäst under breddningsperiod nummer två. För min del blir det två månader på Trafikkontoret, vilket jag ser fram emot!

Nanette Cronemyr
Bitr. projektledare, Riksbyggen
FS5

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6