Ett helt år i en tårta

När vi började traineeprogrammet fick vi skriva ett brev till oss själva i framtiden. Jag hoppades då att jag skulle få träffa många nya människor, lära mig mer om mig själv och få se hur andra stadsbyggande organisationer fungerade. Mina farhågor var att det skulle bli jobbigt att ta till sig all kunskap och att det ibland skulle kännas lite rörigt på breddningarna. En viktig orsak till att jag ändå vågade hoppa på programmet ändå var att jag hoppades få stort stöd av de andra traineerna och alla andra som är inblandade i programmet.

Nu har ett år gått och jag kan bara se tillbaka med glädje och tacksamhet. Det har varit en buffé av upplevelser där en del saker blev som jag trodde medan andra blev mycket bättre. Visst har det varit både bittert och jobbigt många gånger, men på ett sätt är det ändå det som har gett mig mest. Jag har fått träffa massor av nya människor och sett nya organisationer och nya sätt att tänka och bete sig. Nu först förstår jag hur brett begreppet samhällsbyggnad egentligen är. Jag har fått prova på allt från anläggning till hus, från kommunala till privata aktörer, från förvaltning till tidiga skeden och från projektledning till handgripligt arbete. Det har ibland varit rörigt men jag har fått en otrolig bredd av kunskaper och kunnat plocka russinen ur kakan på alla möjliga plan. Att lära mig mer om mig själv, hur jag reagerar, vad som driver mig och hur jag fungerar i grupp var både det bästa och det jobbigaste jag gjort på länge, men nu känner jag att det är en spännande resa som jag bara börjat mina första stapplande steg på.

Om jag skulle skriva ett nytt brev till mig själv om 14 månader till skulle jag hoppas på ett, kanske lite lugnare, men minst lika roligt år. Om ett år hoppas jag ha kunnat använda några av de kontakter jag fått och jag hoppas att vi traineer fortsätter att träffas och ha stöd av varandra. Jag hoppas att jag har fått vara med och bidra till att minska fördomar och öka samarbetet mellan olika parter. Jag hoppas också att vi för alltid behåller den fantastiska tanken vi gestaltade på vår sista utbildningsdag: Vi delades in i tre olika grupper som skulle bygga varsin tårta för att symbolisera traineeprogrammet. Det började pratas om olika färger för olika breddningsperioder och om ägg som kläcks och blir vackra drakar, när någon påpekade att syftet med programmet var mycket större än så. Det som gör Framtidens Samhällsbyggare så fantastiskt är ju att vi möts över gränserna och gör något som är större än de enskilda aktörerna var för sig. När tiden för tårtbaket var ute stod det alltså inte tre brokiga tårtor på bordet utan en enda stor tårta där var och en i gruppen hade bidragit efter sin kunskap. Tänk om alla samhällsbyggnadsprojekt hade lämnat en så god eftersmak!

PS. Något jag blivit riktigt bra på under det här året är att presentera mig själv: jag heter Louise Johansson och jobbar som projektledare inom drift och underhåll på Park- och naturförvaltningen. Gå in och anmäl er på vårt idéseminarium medan det finns platser kvar!
http://www.cmb-chalmers.se/aktiviteter/ideseminarium-2016/

Första blogginlägget för FS2!

Första blogginlägget för FS2!

Nu har vi som har börjat på Framtidens Samhällsbyggare omgång 2 äntligen fått tillgång till bloggen och vi är supertaggade på att börja skiva om våra upplevelser och erfarenheter av traineeprogrammet! Vi kommer att turas om att skriva blogginlägg och den som fick äran att börja är jag, Fredrika Levén som är anställd på Chalmersfastigheter AB. Men mer om mig och min vardag kommer i mitt nästa blogginlägg för jag tänkte börja med att berätta lite kort om vad vi gemensamt har hunnit göra än så länge. Det har redan gått mer än två månader sedan vi började traineeprogrammet och tiden går så otroligt fort. Snart är det bara två veckor kvar tills vi börjar på det första breddningsföretaget och det har redan hunnit hända mycket. Vi har varit på en introduktionsdag, fyra utbildningsdagar, deltagit på internat på Fars Hatt i två dagar och allt detta utöver att alla har fått träffa många nya människor och kommit in i arbetsrutinerna på respektive företag.

Dagarna på internatet var både spännande och roliga och för mig var det speciellt kul att få träffa alla de andra traineerna. Vi gjorde gruppövningar och fick lära känna varandra genom olika aktiviteter som gjorde att gruppen kom ihop på ett bra sätt och fick prova på att samarbeta. Under de fyra utbildningsdagarna har fokus också legat på att lära sig samarbeta och man märker att traineeprogrammet verkligen har detta som ambition. Då vi är 16 personer med olika bakgrunder och erfarenheter och som dessutom formas på olika arbetsplatser blir det många intressanta diskussioner.

Utöver de obligatoriska dagarna så har vi traineer träffats utan våra ledare Malin och Ann-Katrine eftersom det Case-arbetet vi har fått har varit full gång sedan den 30 september. Vår uppgift är att vi, totalt 16 traineer fördelade på 14 företag/förvaltningar, tillsammans ska ta fram underlag till en detaljplan för ett område på södra Lindholmen. Det känns riktigt kul att vi äntligen har kommit igång med caset och de senaste veckorna har vi börjat få mer ordning på strukturen och upplägget av vårt arbete och har delat in oss i olika arbetsgrupper för att ta fram information till förstudien. Jag och Josefin på Fastighetskontoret har även fått uppgiften att ta fram budgetförslag på vart vi kan åka på studieresa till våren, det blir spännande att se vart det bär av!

Detta blev en snabb återblick på vad som har hänt de senaste månaderna, men i och med att bloggen nu är igång kommer förhoppningsvis uppdateringarna att komma lite oftare.

Tack för mig så länge!

 

Indelade i fyra grupper med en bunt post-it till hjälp kom vi fram till vår tidsplan!

Indelade i fyra grupper med en bunt post-it till hjälp kom vi fram till vår tidsplan för caset.