Ett helt år i en tårta

När vi började traineeprogrammet fick vi skriva ett brev till oss själva i framtiden. Jag hoppades då att jag skulle få träffa många nya människor, lära mig mer om mig själv och få se hur andra stadsbyggande organisationer fungerade. Mina farhågor var att det skulle bli jobbigt att ta till sig all kunskap och att det ibland skulle kännas lite rörigt på breddningarna. En viktig orsak till att jag ändå vågade hoppa på programmet ändå var att jag hoppades få stort stöd av de andra traineerna och alla andra som är inblandade i programmet.

Nu har ett år gått och jag kan bara se tillbaka med glädje och tacksamhet. Det har varit en buffé av upplevelser där en del saker blev som jag trodde medan andra blev mycket bättre. Visst har det varit både bittert och jobbigt många gånger, men på ett sätt är det ändå det som har gett mig mest. Jag har fått träffa massor av nya människor och sett nya organisationer och nya sätt att tänka och bete sig. Nu först förstår jag hur brett begreppet samhällsbyggnad egentligen är. Jag har fått prova på allt från anläggning till hus, från kommunala till privata aktörer, från förvaltning till tidiga skeden och från projektledning till handgripligt arbete. Det har ibland varit rörigt men jag har fått en otrolig bredd av kunskaper och kunnat plocka russinen ur kakan på alla möjliga plan. Att lära mig mer om mig själv, hur jag reagerar, vad som driver mig och hur jag fungerar i grupp var både det bästa och det jobbigaste jag gjort på länge, men nu känner jag att det är en spännande resa som jag bara börjat mina första stapplande steg på.

Om jag skulle skriva ett nytt brev till mig själv om 14 månader till skulle jag hoppas på ett, kanske lite lugnare, men minst lika roligt år. Om ett år hoppas jag ha kunnat använda några av de kontakter jag fått och jag hoppas att vi traineer fortsätter att träffas och ha stöd av varandra. Jag hoppas att jag har fått vara med och bidra till att minska fördomar och öka samarbetet mellan olika parter. Jag hoppas också att vi för alltid behåller den fantastiska tanken vi gestaltade på vår sista utbildningsdag: Vi delades in i tre olika grupper som skulle bygga varsin tårta för att symbolisera traineeprogrammet. Det började pratas om olika färger för olika breddningsperioder och om ägg som kläcks och blir vackra drakar, när någon påpekade att syftet med programmet var mycket större än så. Det som gör Framtidens Samhällsbyggare så fantastiskt är ju att vi möts över gränserna och gör något som är större än de enskilda aktörerna var för sig. När tiden för tårtbaket var ute stod det alltså inte tre brokiga tårtor på bordet utan en enda stor tårta där var och en i gruppen hade bidragit efter sin kunskap. Tänk om alla samhällsbyggnadsprojekt hade lämnat en så god eftersmak!

PS. Något jag blivit riktigt bra på under det här året är att presentera mig själv: jag heter Louise Johansson och jobbar som projektledare inom drift och underhåll på Park- och naturförvaltningen. Gå in och anmäl er på vårt idéseminarium medan det finns platser kvar!
http://www.cmb-chalmers.se/aktiviteter/ideseminarium-2016/

Breddning på Higab

Breddning på Higab

I mitten av november begav jag mig till min nya arbetsplats på Åvägen. Väl på plats möttes jag av ett varmt välkomnande av min nya chef/mentor samt mina två handledare. Det första jag slogs över var nyfikenheten de visade mig då jag presenterade mig. En genuin känsla av att de tyckte det var roligt att jag kom snarare än att jag var överflödig eller rent av ett störningsmoment. Den positiva känslan kvarstod när jag sedan kastades in i introduktioner av både Higab som kommunalt bolag och avdelningen Investeringensprojekt och Tidiga skeden.

De investeringsprojekt som jag följt närmare under min tid på Higab är Slottskogsrinken, Dicksonska palatset (bifogar 2 bilder), Ut- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum och nya arenorna (Scandinavium mm.). Projekten är fascinerande på många plan men för mig är det främst den omfattande inverkan på Göteborg och alla dess invånare som fångat mig. Projekten berör en stor publik vilket ofta skapar en omfattande opinion kring hur fastigheterna ska utvecklas och förvaltas. Den politiska aspekten är bara en av alla invecklade frågor som projektledarna tampas med på Higab, en annan är hur kulturhistoriska värden skall bevaras men samtidigt stå i samklang med 2000-talets standard på inomhusklimat, brandskydd, tillgänglighet, energikrav, m.m. Efter två månader på Higab har jag verkligen förstått hur komplicerat det är för projektledarna att driva investeringsprojekt då det kräver stort engagemang under lång tid. Det har gjort att jag blivit oerhört inspirerad av Higabs projektledare som alla tycks vilja få ut det bästa i projekten även i stunder av hopplöshet. Jag ser den blandade gruppen av människor som en framgångsfaktor där oliktänkande premieras. De anställda är både kritiska och öppna för förbättringar som bidrar till en sund företagskultur som jag har trivs bra i.

Tiden på Higab var inte alltid enkel men som ny i arbetslivet är jag oerhört tacksam över att fått vara med om en breddning och allt vad det innebär. Det var särskilt utmanande på ett individuellt plan (hitta sin plats bland andra) men känner samtidigt hur det berikat mig med självförtroende (jag hittade en plats!) och kunskap som jag aldrig annars hade fått. Det mesta har fungerat mycket bra under breddningen, särskilt innan den nya vågen av Covid som tvingat oss att stanna hemma. Mina uppgifter har exempelvis varit att ta fram en direktupphandling av ett modellbygge till utbyggnaden av Konstmuseet, initierat en kontakt med en markmiljökonsult där vi tillsammans jobbat fram underlag till den kommande utredningen för Konstmuseet, undersökt möjligheten att utveckla Kajskjul 207 från lager till levande miljö samt skrivit en reflektion över Higabs Kvalitets- och miljöhandbok. Utöver mina uppgifter har utbildningar, läsning, möten och platsbesök gett mig en bra inblick i hur vardagen fungerar för en projektledare på Higab. Arbetsbördan har varit lite upp och ner. Över jul och nyår var det lugnare men det gav mig tid till egenstudier som varit värdefullt för vårt caseuppdrag för Castellum.

Sammanfattningsvis har jag haft en lärorik period när jag varit borta och mött mängder av människor som nu utgör ett bra kontaktnät för framtiden. Breddningen har dessutom gett mig en hel del nya perspektiv som gör att jag känner mig bättre rustad att komma tillbaka till Fastighetskontoret. För stunden ser jag verkligen fram emot att sätta tänderna i frågor som berör Fastighetskontoret genom att bistå mina kollegor och på sikt bli en skicklig exploateringsingenjör!

Jacob Edwijn
FS8