Första breddningen!

Då var det dags för ingen mindre än mig, Martin Bengtsson, att ta över stafettpinnen från Shanaz och berätta om mina upplevelser hittills under traineeprogrammet! Mitt hemföretag är Peab Anläggning som varit med tidigare omgångar av Framtidens samhällsbyggare och som detta år sticker ut med att ha tre traineer.

För den som håller räkningen är vecka 50 igång vilket även är andra veckan på vår första breddningsperiod. För min egen del betyder detta att jag efter drygt tre månader på Peab Anläggning har påbörjat tiden hos Partille Kommun vilket innebär en hel del förändringar utöver att vara ny på jobbet. Jag lämnar Göteborgs kommun för Partille, går från produktion till kontor och även från privat till offentlig sektor. Parallellt med detta pågår även vårt arbete med traineegruppen samt caset vi blivit tilldelade. Det är alltså mycket som ska hinnas med på kort tid samtidigt som ens omgivning ändras relativt radikalt. Att ta vara på tiden har alltså fått en helt ny innebörd.

Om jag ska sammanfatta tiden från första perioden ute i produktion så har den gått fruktansvärt snabbt och varit väldigt intensiv. Min arbetsgrupp på Peab Anläggning innehar lokal marknad vilket ofta är mindre och mer komplexa projekt. Detta innebär att varje etapp fortskrider i ett snabbare tempo vilket gör det lättare att erhålla ett helhetsintryck. Min roll har därför varierat från att sitta på diverse byggmöten till att sätta upp skyltar och lägga kantsten.

Breddningsperioden på Partille kommun har som sagt precis tagit vid och även om de bara gått två veckor så har jag ändå fått en klar bild av vad som förväntas av mig. Värt att nämna är att Partille kommun växer något enormt och håller på att utvecklas från att vara en förort till en förstad. Denna utveckling ställer såklart helt andra krav på samhällsbyggandet vilket tydligt märks på stadsbyggnadskontoret där min breddning sker. Detta har lett till att jag redan fått massvis med spännande uppgifter såsom att följa med på bygglovsinspektioner, lämna förslag på deras bostadsförsörjningsprogram samt tillsammans med deras projektledare ta rollen som beställare.

Vad gäller arbetet med traineegruppen samt caset så känns det som vi hittat en bra balans mellan relation och uppgift även om det tagit en hel del tid och energi. Arbetet i de mindre fokusgrupperna löper på fint och är ett bra komplement till våra helgruppsmöten som kan vara svåra att samordna. Detta upplägg kombineras med föreläsningar från aktiva inom branschen för att ge en bra blandning av tankar och idéer vilket behövs för att lyckas med vår uppgift.

Mer än så här tänkte inte jag avslöja utan uppmanar alla mina följare att istället närvara på vår presentation i oktober. Tills dess, må väl!

 

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB