Första breddningsperioden

 

Hej på er,

Jag heter Darko Asanovic och är anställd på Peab Anläggning AB som anläggningsingenjör. Jag har tidigare studerat på Jönköpings Tekniska Högskola där jag läst byggnadsteknik med inriktning mot väg- och vattenbyggnad. Efter min kandidatexamen sökte jag mig vidare till Chalmers för en masterexamen inom infrastruktur och miljö.

Just nu befinner jag mig på min första breddningsperiod, där jag sitter på Lerums kommun (bygglovsenheten). Under min första månad har jag fått en bred inblick i hur arbetet på en kommun ser ut. Hittills har jag varit med ute på platsbesök, utbildningsdagar, suttit med i flera intressanta möten, varav ett av miljöbyggnadsnämndens möten där Lerums lokala politiker deltog vilket jag själv fann extra spännande. Framöver ska jag få fortsätta ta del av andra enheters arbete på kommunen, träffa en erfaren politiker och påbörja min tilldelade uppgift att sammanställa min syn på kommunens arbete och vad som skulle kunna förbättras.

Samtidigt som breddningsperioden nått halvvägs arbetar vi i traineegruppen parallellt med vårt case. Själv är jag en av medlemmarna i vår resegrupp där vi arbetar för fullt med att få till en studieresa. Från våra gemensamma utbildningsdagar har vi även fått ta del av våra resultat från IPU-analyserna som nämnts i tidigare blogginlägg av mina kollegor. I dessa analyser har vi alla fått ta del av våra beteenden och drivkrafter, nu ser jag fram emot den fortsatta uppföljningen på de kommande utbildningsdagarna.

Att få vara med som trainee i framtidens samhällsbyggare känns verkligen som en fantastisk möjlighet. Som trainee får man en inblick i flera delar av samhällsbyggandet på en väldigt kort tid. Man träffar många yrkesverksamma inom branschen och breddar sitt nätverk något oerhört. Jag är övertygad om att detta kommer vara till en stor fördel i framtiden både för mig, framtida kollegor och branschen.

Slutligen vill jag önska er alla en god fortsättning på det nya året.

Med vänliga hälsningar

Darko Asanovic

Ett helt år i en tårta

Ett helt år i en tårta

När vi började traineeprogrammet fick vi skriva ett brev till oss själva i framtiden. Jag hoppades då att jag skulle få träffa många nya människor, lära mig mer om mig själv och få se hur andra stadsbyggande organisationer fungerade. Mina farhågor var att det skulle bli jobbigt att ta till sig all kunskap och att det ibland skulle kännas lite rörigt på breddningarna. En viktig orsak till att jag ändå vågade hoppa på programmet ändå var att jag hoppades få stort stöd av de andra traineerna och alla andra som är inblandade i programmet.

Nu har ett år gått och jag kan bara se tillbaka med glädje och tacksamhet. Det har varit en buffé av upplevelser där en del saker blev som jag trodde medan andra blev mycket bättre. Visst har det varit både bittert och jobbigt många gånger, men på ett sätt är det ändå det som har gett mig mest. Jag har fått träffa massor av nya människor och sett nya organisationer och nya sätt att tänka och bete sig. Nu först förstår jag hur brett begreppet samhällsbyggnad egentligen är. Jag har fått prova på allt från anläggning till hus, från kommunala till privata aktörer, från förvaltning till tidiga skeden och från projektledning till handgripligt arbete. Det har ibland varit rörigt men jag har fått en otrolig bredd av kunskaper och kunnat plocka russinen ur kakan på alla möjliga plan. Att lära mig mer om mig själv, hur jag reagerar, vad som driver mig och hur jag fungerar i grupp var både det bästa och det jobbigaste jag gjort på länge, men nu känner jag att det är en spännande resa som jag bara börjat mina första stapplande steg på.

Om jag skulle skriva ett nytt brev till mig själv om 14 månader till skulle jag hoppas på ett, kanske lite lugnare, men minst lika roligt år. Om ett år hoppas jag ha kunnat använda några av de kontakter jag fått och jag hoppas att vi traineer fortsätter att träffas och ha stöd av varandra. Jag hoppas att jag har fått vara med och bidra till att minska fördomar och öka samarbetet mellan olika parter. Jag hoppas också att vi för alltid behåller den fantastiska tanken vi gestaltade på vår sista utbildningsdag: Vi delades in i tre olika grupper som skulle bygga varsin tårta för att symbolisera traineeprogrammet. Det började pratas om olika färger för olika breddningsperioder och om ägg som kläcks och blir vackra drakar, när någon påpekade att syftet med programmet var mycket större än så. Det som gör Framtidens Samhällsbyggare så fantastiskt är ju att vi möts över gränserna och gör något som är större än de enskilda aktörerna var för sig. När tiden för tårtbaket var ute stod det alltså inte tre brokiga tårtor på bordet utan en enda stor tårta där var och en i gruppen hade bidragit efter sin kunskap. Tänk om alla samhällsbyggnadsprojekt hade lämnat en så god eftersmak!

PS. Något jag blivit riktigt bra på under det här året är att presentera mig själv: jag heter Louise Johansson och jobbar som projektledare inom drift och underhåll på Park- och naturförvaltningen. Gå in och anmäl er på vårt idéseminarium medan det finns platser kvar!
http://www.cmb-chalmers.se/aktiviteter/ideseminarium-2016/